AR_TM_2010_webb - Tekniska museet

verk 

sam 

heten 

2010

Idé 

Vår verksamhetsidé är att med lekfullhet och vetenskapligt djup 

stimulera intresset för teknikens förändring i samhället. 

Mission 

Tekniska museet gör världen begripligare genom att spegla teknik i samtiden, 

med historien som utgångspunkt och framtiden runt hörnet. 

Redigerad version av Tekniska museets verksamhetsberättelse för 2010. 

Samtliga bilder tagna av Anna Gerdén, Tekniska museet, förutom där annan fotograf anges. 

Formgivning: Truls Nord.

innehållsförteckning 

CHEFEN HAR ORDET 4 

TEKNISKA MUSEETS UPPDRAG 6 

MED BLICKEN FRAMÅT 7 

ÅRET SOM GÅTT 9 

VI NÅR ALLT FLER 17 

VI SPARAR FÖR EFTERVÄRLDEN 23 

TILLSAMMANS MED ANDRA 29 

DET GRÖNA MUSEET 35 

VÅR PUBLIK 37 

VI SOM JOBBAR PÅ MUSEET 41 

ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT 43 

TEKNISKA MUSEETS HISTORIA 44 

TEKNISKA MUSEETS BYGGNADER 46 

ÅRSREDOVISNING 49 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 50 

RESULTATRÄKNING 54 

BALANSRÄKNING 55 

KASSAFLÖDESANALYS 57 

NOTER 58 

STYRELSENS UNDERSKRIFTER 63 

REVISIONSBERÄTTELSE 64

CHEFEN HAR ORDET 

År 2010 har för Tekniska museet präglats av teknik för luft och rymd. Firandet av svenska flyget 

100 år kröntes av en spektakulär flygfestival som lockade närmare 40 000 besökare till Gärdet 

i Stockholm – samma plats där Sveriges allra första flygdagar hade ägt rum hundra år tidigare. 

Festivalens höjdpunkt var utan tvekan att se landets äldsta luftvärdiga flygplan, museets nyrenoverade 

Blériot XI, lyfta med Mikael Carlsson vid spakarna. Nog kändes det som ett historiskt 

ögonblick att se samma typ av plan som den legendariske flygbaronen Carl Cederström flugit 

här 1910. Projektet har varit ett utmärkt sätt att levandegöra teknikhistoria och har följts av 

många entusiaster både i Sverige och internationellt. 

Under sommaren beslöt vi att anta erbjudandet att låta Stockholm och Tekniska museet stå värd 

för världspremiären av den största turnerande rymdutställning som gjorts, NASA – A Human 

Adventure. Förberedelserna som därefter vidtagits har varit omfattande och involverat i stort 

sett hela personalen. Maskinhallen har tömts, vilket var första gången sedan 1936! Flera lokaler 

har fått en efterlängtad uppfräschning och entrén har byggts om för att bättre fungera för ett 

förväntat ökat besökstryck. 

För att kompensera för att stora delar av museets utställningar stängdes i slutet av året för att förbereda 

för NASA–utställningen arrangerades en omfattande programverksamhet. I stället för att 

tappa besökare jämfört med tidigare år, vilket vi befarat, slutade året med att besöksantalen ännu 

en gång ökat, om än marginellt. År 2010 besöktes Tekniska museet av över 323 000 besökare 

till museet och vår fyrdimensionella biograf Cino 4 . Därutöver har flera hundra tusen besökare 

mött vår verksamhet på andra platser i form av vandringsutställningar, programverksamhet och 

events. Vandringsutställningen Kvinnors uppfinningar har turnerat i Sverige och internationellt 

och setts av närmare 75 000 besökare. I julruschen dök Tekniska museet upp på varuhuset NK i 

Stockholm med utställningen Julens Kemi. Våra webbsända föredrag, som man kan följa i realtid 

var man än befinner sig, bidrar också till att förverkliga strategin om Tekniska museet – museet 

utan väggar. 

Under höstlovet med LEGO slog Tekniska museet tidigare publikrekord; 22 000 besökare under 

en vecka mot tidigare cirka 12 000. Våra nördcaféer har fortsatt att få stor medial uppmärksamhet 

och glädjande är att i år har många av de specialintresserade nördar som gästat oss varit 

kvinnor. Våra nördcaféer inspirerar och knoppar av sig! Med Tekniska museets koncept som 

förebild har det startats nördcaféer i både Linköping och Malmö. 

Askan från den isländska vulkanen Eyjafjallajökull lamslog flygtrafiken över hela Europa och blottlade 

teknikens sårbarhet. Den har också blivit ett av de objekt som Tekniska museet valde att 

förvärva under 2010. Vulkaner är också temat för årets nya film i Cino 4 . 

En satsning på att digitalisera museets rika bildsamling har prioriterats under året. Tack vare 

medel från TeliaSonera har ett särskilt projekt formerats för att gå igenom och katalogisera de 

från företaget skänkta unika telehistoriska samlingarna. 

Tekniska museets positionsförflyttning för att i ännu högre grad bli alla små geniers favoritställe 

syns till exempel i att årets två bokprojekt båda vänder sig till barn. 

Ann Follin 

museidirektör 

4

TEKNISKA MUSEETS UPPDRAG 

Tekniska museet har formellt uppdrag från två parter; stiftelsen i form av stadgar och staten i 

form av regleringsbrev från Kulturdepartementet. Vi kan konstatera att dessa uppdrag sammanfaller 

och kompletterar varandra väl. 

REGLERINGSBREV FÖR TEKNISKA MUSEET 

Övergripande verksamhetsmål 

Ett jämställdhets– och mångfaldsperspektiv ska integreras i Tekniska museets verksamhet. 

Ett barnperspektiv ska integreras i Tekniska museets verksamhet, bl.a. genom att barns och 

ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. 

Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete ska öka och integreras i Tekniska museets 

verksamhet. 

Tekniska museet ska redovisa måluppfyllelsen och en analys av resultatet. 

Mål 1 Ökad tillgänglighet till samlingarna. 

• den verksamhet som avser eller svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att 

öka andelen ung publik. 

• de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. 

Mål 2 Förbättrade förutsättningar för samlingarnas bevarande. 

Mål 3 Ökad kunskap om det område museet verkar inom, bl.a. genom forskning och samverkan 

med universitet och högskolor. 

6

MED BLICKEN FRAMÅT 

Tekniska museet har inlett ett förnyelsearbete som innebär att utveckla och stärka museets roll 

som ”Alla små geniers favoritställe”. Vi ska fortsätta att ha barn, barnfamiljer och skola som 

våra prioriterade målgrupper och utveckla museet till en inspirerande och självklar mötesplats 

mellan teknikspecialister, teknikföretag, forskare, nördar och en nyfiken allmänhet. 

Inför de närmaste åren har museets styrelse fastställt följande vision och mål: 

Vision 

Tekniska museet – alla små geniers favoritställe. 

Långsiktiga mål 

År 2015 ska Tekniska museet anses vara ett av de mest kreativa tekniska museerna i Europa. 

År 2015 ska Tekniska museet ha 500 000 besökare. 

Strategier 

1) Fler, nya och mycket nöjda kunder 

Vi vill stärka vår roll som ett nationellt museum och i ännu högre grad vara en resurs för hela 

landet genom satsningar på bland annat webbutveckling, digitalisering och tillgängliggörande 

av samlingarna. Vi vill vara ett museum utan väggar och nå besökarna i nya digitala rum, på 

oväntade platser och i oväntade sammanhang. Genom att vara relevanta i samtiden vill vi spela 

en roll för att påverka barns och ungas attityder och värderingar till teknik och teknikanvändning. 

Genom att ta upp angelägna frågor på barns och ungas villkor vill vi vara en viktig arena för 

möten och reflektion. 

Ledord: Aktuella, Överraskande, Trovärdiga med fokus på kundorientering. 

2) Samverkan 

För att driva och utveckla verksamheten vidare och för att kunna genomföra de satsningar på 

förnyelse som krävs måste stora insatser göras för att finna kompletterande finansiering genom 

exempelvis sponsring och samproduktion. Därför ska vi bygga långsiktiga relationer till finansiärer, 

stiftare, uppdragsgivare, partners, volontärer och kunder med utgångspunkt i gemensam 

nytta. Vi ska utöka samarbetet och kunskapsutbytet med andra museer, organisationer, 

utbildningssektorer etc. 

Ledord: Affärsmässighet med fokus på kundorientering. 

3) Effektivare processer 

Vi ska utveckla Tekniska museet mot ett i alla aspekter modernt museum genom effektivare 

resursutnyttjande. Genom att arbeta processorienterat ska vi med kunden i fokus tillsammans 

arbeta för ständiga förbättringar i verksamheten. För att förverkliga vårt mål Tekniska museet 

– det gröna museet ska vi se över alla aspekter av miljöpåverkan i den interna och utåtriktade 

verksamheten. 

Ledord: Enkelhet, Tydlighet, Förbättring med fokus på kundorientering. 

7

ÅRET SOM GÅTT 

Tekniska museets övergripande mål under året har bland annat varit att lyfta fram kvinnors förhållande 

till teknik och att öppna upp museet för alla genom att göra det ännu mer tillgängligt för 

besökare med särskilda behov. Vi har också tagit till vara på de ungas nyfikenhet och inspiration. 

Blicken har vi riktat utåt. Internationella perspektiv och omvärldsbevakning blir allt viktigare och 

många av de frågor som Tekniska museet uppmärksammat under året, som energi och klimat, 

kommunikation, plagiat och upphovsrätt med mera, har starka kopplingar till samhällets ökade 

internationalisering och globalisering. 

KVINNLIGA PERSPEKTIV 

Teknik associeras av tradition till en manlig sfär, något som är tydligt i Tekniska museets samlingar. 

Detta vill vi förändra så att andra gruppers kreativitet och användning av teknik speglas 

betydligt mer i museets samlingar och verksamhet framöver. Därför har vi utsett interna samordnare 

med uppdrag att bevaka och utveckla jämställdhets– respektive mångfaldsfrågor i verksamheten, 

såväl den interna som den utåtriktade. 

Med tanke på den begränsade insamlingsvolymen på knappt 100 föremål per år, kommer det 

trots prioriterade insatser att ta lång tid att förändra obalansen i samlingens sammansättning. 

2011 inleder vi arbetet med att formulera ett nytt femårigt program för dokumentation och insamling. 

Vandringsutställningen Kvinnors uppfinningar har under året turnerat i Sverige och utomlands i 

tre olika versioner. Närmare 75 000 besökare har nåtts av visionen att öka kvinnors och flickors 

intresse för naturvetenskap och teknik, och främja kvinnors innovationer och entreprenörskap. 

Var utställningarna än visas startar de en diskussion om kvinnor, teknik och entreprenörskap. 

Program och seminarier arrangeras och nya nätverk bildas. Då utställningen visats internationellt 

har man särskilt uppmärksammat jämställdhetsfrågor i t ex föredrag om ”gender streaming”. 

Mediebevakningen har genomgående varit mycket god. I museet insamlingsprogram är uppfinningar 

gjorda av kvinnor ett prioriterat område, och i arbetet med Kvinnors uppfinningar har vi 

utvecklat en metod för att arbeta med frågor som rör kvinnor och teknik. 

Tekniska museet är nationell koordinator för de kommunala teknikskolorna, KomTek. Uppdraget 

innebär att öka intresset för teknik från förskola upp till gymnasiet med särskilt krav att hälften av 

deltagarna ska vara flickor. 

Till museets Nördcafér har särskilt kvinnliga nördar bjudits in och lockat en ny publik. 

INGEN SKA UTESLUTAS 

Tekniska museet arbetar för att öka andelen besökare med utländsk bakgrund. Vuxengrupper 

och skolelever med annat modersmål än svenska erbjuds program och visningar på lätt svenska. 

Samarbetet med tre bostadsföretag i Stockholms ytterområden har fortsatt. Genom att erbjuda 

deras hyresgäster rabatterat inträde vill vi stimulera nya grupper till besök på museet. 

Museet förbättrar också tillgängligheten för personer med särskilda behov. Flera insatser har 

gjorts för att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar och underlätta dessa målgruppers 

användning av museet. Elever från grundsärskolor har tagits emot före öppningstid för att 

erbjudas en lugnare miljö. Barn med neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADHD och autism 

erbjuds anpassade program. 

9

Repetition av Ett skakigt äventyr i Cino 4 , en föreställning med och för personer med dövblindhet.

Det tvååriga utvecklingsprojekt Nya vyer är ett samarbete med Riksteatern och Förbundet Sveriges 

Dövblinda. Syftet är att öka tillgängligheten i Cino 4 . Under året producerades teaterföreställningen 

Ett skakigt äventyr, en föreställning med och för personer med dövblindhet. Ensemblen 

bestod av tre personer med dövblindhet och en skådespelare från Riksteaterns Tyst Teater. Ljus, 

ljud och specialeffekter var anpassade till en dövblind målgrupp men föreställningen spelades 

för en blandad publik. 

Batmobilen visades på museet i december. 

Ett större antal visningar har genomförts för grupper med hörselskador. Flera utställningar har 

anpassats med lättlästa texter för besökare med lässvårigheter. 

Kvinnors uppfinningar är en av museets permanenta utställningar som har uppgraderats och 

anpassats för synskadade besökare. Sju stationer med taktila föremål har kompletterats med 

information i blindskrift och tal i audioguide samt med ledstråk för besökare med teknikkäpp. 

Utställningen Övergivna platser har försetts med audioguide. 

Museets webbplats har anpassats och innehåller en detaljerad tillgänglighetsguide och är ansluten 

till tjänsten Talande webb, som är ett uppläsningsverktyg. 

Under hösten byggdes entréhallen till Cino 4 om för att svara mot ökat publiktryck på museet och 

för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Även reception och kassor 

har byggts om för att bättre svara mot tillgänglighetsbehov. 

11

BARNSLIGA PERSPEKTIV 

Tekniska museet prioriterar barn och unga och erbjuder många möjligheter till delaktighet och 

interaktion. Vi kommer att stärka detta ytterligare genom att konsekvent bjuda in och knyta till oss 

barn och ungdomar i referensgrupper och testpaneler. Flera nya utställningsproduktioner utgår 

från barns frågor och inbjuder till medverkan. 

Museets samlingar speglar framför allt vuxna människors kreativitet och tillvaro, även om undantag 

finns. Under året har ett initiativ tagits att aktivt börja samla in exempel på barns idéer till 

uppfinningar. Från evenemanget Snilleblixtar förvärvades två uppfinningar gjorda av barn. 

Årligen återkommande aktiviteter om och med unga 

Unga Forskare – 2010 ställde cirka 100 gymnasieelever ut sina projektarbeten för museets 

besökare. En jury bedömde och premierade arbetet. 

Snilleblixtar – i maj visade ca 2000 barn i åldrarna 5 till 10 år sina uppfinnaridéer. Arrangemanget 

fick precis som tidigare år ett stort medialt genomslag. 

Unga spekulerar – genomfördes i år liksom 2009 i samarbete med Världsnaturfonden, WWF. 

Temat var ekologiska fotavtryck och projektnamnet var ”Sätt spår i framtiden NU!”. 300 elever 

deltog. Representanter från näringsliv, politiker och miljöexperter deltog och debatterade med 

eleverna. 

Studion – barn och ungdomar får möjlighet att göra egna tidningar, tv– och radioprogram. Detta 

är pedagogiska program som erbjuds hela året. Alla tv–program som produceras av klasserna 

sänds via kabeltvnätet och radioprogrammen sänds på 88.0 MHz över Stockholm. Studion har 

under året fått en kraftig ökning av bokningsförfrågningar. Under 2010 har tekniken i Studion 

uppdaterats och lokalerna har fått en allmän uppfräschning. 

12

Nytt för 2010 

Spelet om Energin. Interaktiv utställning om energi och miljö som har barns frågor om energi 

som utgångspunkt. Utställningen som öppnade i slutet av 2009 har sedan öppningen besökts 

av närmare 700 inbokade skolklasser. 

Barnens pilotskola. Interaktiv verkstad kopplad till utställningen Flygplan! där barn fick bygga 

egna flygplan och ta flygcertifikat. 

Skolprojektet ”Flygande farkoster”. Ett projekt genomfört i samarbete med Internationella Barnkonstmuseet 

i Vårby gård och årskurs 1 från Grindstuskolan i Vårby. Slutresultatet var en utställning 

på Tekniska museet och Barnkonstmuseet med modeller av flygande farkoster. 

100 innovationer. I förberedelserna för ett kommande utställningsprojekt har barn i årskurs 6 

och även vuxna tillfrågats om vilka uppfinningar som de anser vara mest betydelsefulla. Resultatet 

kommer att presenteras i en kommande utställning med start 2012. 

För unga på stan 

• Museet har anordnat smyckestillverkning av återvunnet teknikskrot vid två tillfällen. Under 

Earth hour i Kungsträdgården i Stockholm tillsammans med WWF och på ett miljöevenemang 

i Vinterviken. 

• Under flygfestivalen på Gärdet samarbetade museet med Etnografiska museet och 

Riksidrottsmuseet om en flygverkstad för barn. 

• Under Stockholm Love 2010 visade Tekniska museet upp unga Snilleblixtars fiffiga 

lösningar på olika problem i KTH:s innovationspaviljong på Skeppsbron. 

Böcker för och av barn 

Alla små geniers ABC 

Tekniska museet har under året producerat en ABC–bok om teknik. Barn mellan 6 och 10 år har 

skrivit egna texter om ett urval uppfinningar, uppfinnare och teknik. I en tävling avgjordes vilka 

texter som skulle publiceras. 

14

Nyfiken i en strut. En liten bok om stora uppfinningar 

Dædalus, Tekniska museets årsbok 2010 är en guidebok om teknik för nyfikna barn i åldrarna 

6–12 år och deras ibland svarslösa föräldrar, mor– och farföräldrar. 

Tekniska museet på schemat 

Under 2010 har vi inlett arbetet med att anpassa sex av våra skolprogram till Skapande skola. 

Inom ramen för it–historieprojektet ”Från matematikmaskin till IT” genomfördes i år en skoltävling 

som vanns av Portalens gymnasium i Lidköping. Eleverna inbjöds att göra skolarbeten om it–historia 

genom att använda projektets insamlade material, som finns tillgängligt både på museets 

webb och på projektets webbportal it–historia.se. 

I samarbete med Energirådgivningen och företaget NCC har vi kunnat erbjuda närmare 300 

skolklasser pedagogiska program utan kostnad. 

Alla skolor har också haft möjlighet att kostnadsfritt besöka museet på egen hand, förutsatt att 

klassen följts av lärare eller ett antal vuxna. 

Tekniska museet har för andra året haft rollen som nationell samordnare för KomTek – kommunala 

teknikskolor. I KomTeks regi erbjuds teknikkurser på fritiden och i skolverksamheten för 

35 000 barn och unga i 12 kommuner över hela landet. Förutom att ansvara för projektledning 

har museet haft två representanter i KomTeks ledningsgrupp. 

Skolbesök 2007 2008 2009 

Totalt antal elever i museet 67 199 63 790 77 447 

Varav elever i Cino 4 18 274 12 023 18 833 

Antal elever i visningar 12 324 13 213 19 903 

Antal klasspaket (Cino 4 + visning) 333 

Totalt antal visningar (exkl. Cino 4 ) 899 981 978 

Snitt elev per visning (exkl. Cino 4 ) 14 13 20 

15

INTERNATIONELLA PERSPEKTIV 

Museet deltar löpande i internationella nätverk, genomför samproduktioner på internationell basis, 

medverkar i vandringsutställningar som visas internationellt och mycket annat. Förberedelserna 

inför den kommande utställningen NASA – A Human Adventure har inneburit att museet i 

år etablerat många internationella kontakter. 

Utställningen ”Spelet om energin” och Cino 4 –filmen ”Med världens energi!” handlar om sambandet 

mellan energianvändning och utsläpp av växthusgaser och hur detta påverkar jordens 

klimat ur ett globalt perspektiv. Utställningen lägger tyngdpunkten på att öka engagemanget för 

vad vi konkret kan göra för att nå upp till det klimatmål för 2050 som har satts upp av FN och EU. 

Den nya filmen ”Vulkaner” handlar om en typ av naturkatastrof som har global påverkan. 

Utställningen ”Likt Unikt” tar upp problematiken med piratkopior och import av plagiat. 

Moonboot från NASA – A Human Adventure, ett internationellt utställningsprojekt som inleddes 2010 i 

samarbete med John Nurminen Event. 

16

VI NÅR ALLT FLER 

Tekniska museet har i år haft över 323 000 besökare till utställningar, program och Cino 4 . Av 

dem var mer än hälften under 19 år. Vi har också nått besökare på andra orter med uppsökande 

verksamhet, webbsända aktiviteter, vandringsutställningar, deponerade föremål och mycket annat. 

Vi väljer nu att i allt högre grad involvera våra målgrupper i utställningsprocessen och kunskapsuppbyggandet. 

I vår nästa stora satsning – 100 innovationer, som kommer att resultera i både 

bok, utställning och nyförvärv till samlingen – är det svenska folkets röst som gäller. På webben 

kommer vi att publicera fotografier och bjuda in en initierad allmänhet att bidra med fakta och 

information. 

Genom att utveckla målgruppsanpassade utställningar, nya pedagogiska koncept, nya kanaler 

för kommunikation, interaktion på webben samt i högre grad använda och undersöka nya användningsområden 

av modern teknik vill vi underlätta för besökaren att hitta sin specifika kunskapsnivå. 

Vi vill kunna möta besökares behov av att ta till sig fakta på olika nivåer – från lättläst 

till nördfakta. 

Vad gäller digitalisering och tillgängliggörandet på Internet är det angeläget att frågan om upphovsrätt 

kan lösas på ett sätt som underlättar publicering av i första hand bilder, film och ljud 

från samlingarna. 

Vi ser med tillförsikt på det arbete som är initierat som syftar till ett tätare samarbete mellan å 

ena sidan museer och andra sidan museer och näringsliv. Här vill vi bland annat medverka till att 

utveckla K–samsökkonceptet ytterligare. 

Vi vill fortsätta att väcka fascination genom att levandegöra teknikhistoria med hjälp av samlingarna. 

Under 2010 lyckades vi bra med detta när vi lät Blériot–planet lyfta över Gärdet. 

ÅRETS UTSTÄLLNINGAR 

Tekniska museet har under året visat 23 utställningar av vilka fem har varit nyproducerade och tre 

vandringsutställningar. I utställningarna har Tekniska museets föremål och kunskap presenterats 

och levandegjorts för publik. 

Flygplan! 

Tekniska museets bidrag till jubileet ”Flyget 100 år i Sverige”. Utställningen riktade sig till barnfamiljer 

och berättade om hur flyget började, om flyget idag och i framtiden. Bland annat belystes 

möjligheterna att minska flygets påverkan på klimatet. Utställningen, som utgick från barns frågor 

och fascination för flygning, innehöll många interaktiva inslag – bland annat en flygsimulator och 

trampflygplan – där man på ett lekfullt sätt kunde lära sig mer om flyg. I utställningen visades 

även museets renoverade Blériot XI (som flög på Gärdet under Stockholms Flygfestival) samt 

ett antal motorer och föremål från flygets barndom. I anslutning till utställningen anordnades Barnens 

pilotskola där barn kunde ta flygcertifikat. Utställningen Flygplan! utarbetades i samarbete 

med bland andra Kungliga Tekniska Högskolan och Siljan Airpark. 

17

Övergivna platser 

Fotoutställning med Jan Jörnmarks bilder av ett Sverige i förändring. Globaliseringen och den 

snabbt växande digitala tekniken har satt sina spår i form av övergivna verkstäder, nedlagda industrier, 

tomma bostadshus och övervuxna lekparker. I utställningen användes för första gången 

på museet audioguider där Jan Jörnmark berättar om bakgrunden till sina bilder. I samband med 

denna utställning om ett industriellt kulturarv i omvandling höll Jörnmark flera mycket välbesökta 

föreläsningar i museets regi. 

Att väga och mäta världen 

Miniutställning om människans försök att mäta sin omvärld. Utan mätinstrument skulle man aldrig 

kunnat bygga de sju underverken, köpa en rova för rätt pris eller navigera på haven. 

Med nya upptäckter uppstod nya behov att mäta och fler instrument utvecklades. Idag har vi 

mätinstrument för att mäta allt. Ur museets samlingar visades såväl vardagsnära som unika objekt 

relaterade till mått och vikt. En presentation av utställningen var även tillgänglig på museets 

webbplats. 

Kvinnors uppfinningar – förnyelse på Tekniska museet 

Utställningen Kvinnors uppfinningar på Tekniska museet öppnade 2006. Hösten 2010 var det 

dags att göra en förnyelse. Sammanlagt 32 aktuella innovationer/uppfinningar av 40 kvinnliga 

uppfinnare valdes ut och presenterades antingen med föremål eller på film. Idag visas därmed 

85 aktuella uppfinningar av 98 kvinnor. Några av nyheterna är en kirurgnål av nanostål för ögonoperationer 

och en kylmössa som motverkar hårbortfall för cancerpatienter. I förnyelsen ingick en 

särskild liten utställning för synskadade. 

Teknorama på rymmen 

Med anledning av att Teknorama stängdes under hösten för att bereda plats åt NASA – A Human 

Adventure, flyttades några av de populäraste stationerna över till huvudbyggnaden där ett 

temporärt science center uppfördes med namnet ”Teknorama på rymmen”. 

Julens kemi på NK 

Museets återkommande favorit Julens Kemi flyttade i år in på varuhuset NK i centrala Stockholm. 

I utställningen fick barn och vuxna chans att lära sig lite mer om såväl traditioner som kemi och 

naturvetenskap. Varje dag öppnades en ny lucka med experiment i utställningen och på hemsidan 

julenskemikalender.se. 

Hjärnkraft på Citykonferensen 

I samarbete med Sveriges Ingenjörer lyfter vi fram kreativitet och innovationer i en utställning 

kallad Hjärnkraft. Utställningen är en hyllning till den kreativa hjärnan och flera namnkunniga 

svenska innovationer, som mobilen, pacemakern, kylskåpet, propellern har fått ge namn åt mötesrummen 

i Ingenjörshuset/Citykonferensen. I restaurangen lyfts fotografier av kluriga föremål 

ur Tekniska museets samlingar fram. 

19

PLANERADE UTSTÄLLNINGAR 

NASA – A Human Adventure 

Under sommaren 2010 stod det klart att Tekniska museet blev platsen för världspremiären av 

utställningen NASA – A Human Adventure. Arbetet med att möjliggöra denna satsning med så 

kort varsel startade omedelbart. Detta är den största turnerande utställning som NASA medverkat 

i någonsin. Trots att utställningen inte öppnade under 2010 har en stor del av årets resurser 

vikts åt denna satsning. 

100 Innovationer 

Även projektet 100 Innovationer har inletts under året. Med hjälp av svenska folket röstar vi fram 

de hundra viktigaste innovationerna att presentera i en stor och föremålstät utställning med start 

2012. 

Dessa två utställningsprojekt är bland de största i Tekniska museets historia. 

Tidernas största turnerande utställning, NASA – A Human Adventure, flyttar in. 

CINO 4 

För museets 4D–biograf har en ny film lanserats under 2010 – ”Vulkaner”. En film som var rykande 

aktuell i och med att den lanserades i samband med det stora vulkanutbrottet på Island. 

I samarbete med Riksteatern och Förbundet Sveriges Dövblinda har teaterföreställningen Ett 

skakigt äventyr producerats. Föreställningen invigdes av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. 

Projektet har fått stor medial uppmärksamhet. 

20

PROGRAMVERKSAMHET 

I museets programverksamhet ger vi olika målgrupper möjlighet att ta del av museets samlingar, 

kunskap och nätverk. Programaktiviteterna är främst förlagda till onsdagar, då museet har kvällsöppet 

och fri entré, samt till helger och lov. Många program genomförs i samverkan med andra, 

exempelvis sju föredrag med Tekniska Museets Vänner (TMV) samt fyra föredrag med Kungliga 

Svenska Aeroklubben (KSAK). Några programpunkter har stuckit ut extra under året och dessa är: 

• Mälarmodulmötet då modelljärnvägsentusiaster byggde ihop sina moduler till ett storsla– 

get modelljärnvägslandskap. 

• Föreläsning med Jan Jörnmark i samband med utställningen Övergivna platser. Webb– 

sändes på Bambuser och har hittills setts av 2144 personer. 

• Stockholm flygfestival på Gärdet lockade ca 40 000 besökare. 

• LEGO–frossa på höstlovet drog 22 000 besökare – rekord! 

• Batmobilehelg 

• Klimatsmart familjedag. 

21

PÅ WEBBEN 

Webbsänt café 

Nördcaféer har genomförts vid elva tillfällen under året – ett koncept som även lanserats på 

Pridefestivalen och Kulturhuset samt exporterats till Linköping och Malmö. Fokus under året 

har varit att i högre grad bjuda in kvinnliga nördar. Samtliga Nördcaféer har webbsänts live på 

Bambuser. 

Webbaserad dagbok 

Upprustningen och flygningen av Blériot XI–flygplanet har dokumenterats i en webbaserad dagbok 

på tekniskamuseet.se där cirka 30 illustrerade nedslag har publicerats under året. Utbyggt 

faktamaterial om flyget har sammanlagt resulterat i över 1 100 webbesök under 2010. Filmer av 

flygningarna har publicerats både på museets webbplats och på YouTube och hittills setts av 

cirka 4 500 webbesökare. 

Webbartiklar 

Totalt 53 artiklar har publicerats på museets webb, ytterligare nio har uppdaterats och sex artiklar 

har överförts från museets gamla webb. Artiklarna har även försetts med beståndsförteckningar 

som anger vad som finns i museets samlingar inom artikelns ämnesområde. 

De nya artiklarna handlar framförallt om ”Uppfinningar och kreativitet”, ”Kommunikation och IT” 

samt ”Rymden”, men också om ”Energi och miljö” och ”Teknik– och industrihistoria”. 

29 000 IP–besök har registrerats för dessa sidor. 

Vi SPARAR FÖR EFTERVÄRLDEN 

Tekniska museets samlingar består av cirka 56 000 föremål, 800 000 fotografier, 1 100 hyllmeter 

arkivhandlingar, böcker, filmer och ljudupptagningar. 

FÖREMÅL 

Två omfattande föremålssamlingar katalogiserades och dokumenterades under 2010; 

en samling om vikter och en stor samling ur och urverktyg. Detta har inneburit mycket arbete 

med märkning, fotografering, registrering och magasinering. Under hösten har också flera utställningar 

tagits ned för att bereda plats för nya. I samband med detta har ommärkning och 

fotografering skett för magasinering eller utlån. 

I det projekt som finansieras av TeliaSonera har fokus legat på att ordna upp de samlingar som 

skänkts av Televerket, Telia och sedermera TeliaSonera. 

Samlingen består av 9000 föremål och innehåller mycket av den teknik som ingår i samhällets infrastruktur 

men också en stor del konsumentprodukter som telefoner, radio– och TV–apparater. 

Cirka 2000 föremål ska gallras för att göra föremålssamlingen mer hanterbar. Det rör sig främst 

om dubbletter och defekta föremål. 

Sex personer har under 2010 arbetat med Teliasamlingarna, vilket i princip inneburit en dubblering 

av antalet personer på museet med arbetsuppgifter inom dessa områden. 

23

I det arbetsmarknadsfinansierade projektet Lyftet har fokus legat på inventering och uppordnande 

av de 6 000 inlånade föremål som finns i föremålssamlingen. Flera av institutionerna som 

lånat ut/deponerat föremål, har i dag slutat att existera. I huvudsak rör det sig om depositioner 

som härrör från tiden före 1950. 

Hela föremålssamlingen är registrerad digitalt, men ännu har bara 70 procent kunnat laddas 

upp till K–samsök. Den metadata som finns i databasen är också ofta alltför knapphändig. Vi har 

naturligtvis en högre ambition än så och kommer därför att fortsätta satsa på att kvalitetssäkra 

och kvalitetshöja informationen i de olika databaserna. 

Foto: Ellinor Algin. 

24

BILDARKIV 

Över 50 procent fler bilder registrerades 2010 än året innan. Samarbetet kring skanning av fotografier 

har fortsatt med gott resultat. Hos Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna har antalet skannade 

fotografier ökat med 10 procent. 

Genom TeliaSonera–projektet har hittills 2 892 fotografier skannats hos en kommersiell leverantör. 

Den telehistoriska bildsamlingen utgörs av omkring 12 500 poster men antalet fotografier kan i 

själva verket vara dubbelt så stort. Samlingen registreras nu och ett urval på cirka 6 000 bilder 

ska digitaliseras. Under 2011 kommer samlingen att publiceras, troligen på Flickr, för att kunna 

kompletteras med allmänhetens information. I synnerhet hoppas vi få genomslag från ”televeteraner”. 

Registrering och skanning av fotografier med motiv från områdena flyg och övrig transportteknik 

har prioriterats. Dessa motiv ofta är mycket efterfrågade och under flygets 100–års jubileum 

ökade efterfrågan ytterligare. 

För att effektivisera registreringsrutinerna i bildarkivet utarbetar vi nu en långsiktig digitaliseringsplan. 

Inför detta har vi i år utfört en grundlig inventering av museets fotografibestånd. 

Uppgifterna om samlingens omfattning reviderades då från tidigare 500 000 till dryga 300 000. 

I bildsamlingen finns därutöver 500 000 fotografier från Televerkets tekniska kontor som tillhör 

Riksarkivet men förvaras på museet. 

25

Vid inventeringen aktualiserades en större samling som tillhört Helmer Bäckström. Han var Sveriges 

förste professor i fotografi, verksam vid Kungliga Tekniska Högskolan och en förgrundsgestalt 

på området fotografi under många år. Samlingen betraktas som unik av framstående experter 

inom fotohistoria. Museet har för avsikt att söka finansiering för att ordna upp, bereda för 

forskning, publicera och tillgängliggöra såväl fotografier, arkivalier som föremål ur Bäckströms 

samling. 

I samband med ordinarie registrering av fotografier har vi i år prövat ett nytt sätt att fylla på metadata 

i de digitala bildfilerna, så kallad metataggning. Med hjälp av denna teknik kan man finna 

informationen om de enskilda fotografierna oberoende av vilken typ av databas som används. 

Tekniken kommer att implementeras under 2011 då rutiner för olika typer av registrering och sökning 

med hjälp av den ”inbyggda” informationen ska testas. 

ARKIV 

I år har handlingar rörande flyg i det så kallade teknik– och industrihistoriska arkivet prioriterats 

för registrering. I samband med detta uppmärksammades hittills okända ritningar till Blériot XI. 

Tre nyförvärvade arkiv och fem andra arkiv registrerades under året och 173 nya fotoserier har 

skapats. 

Samtliga filmer i museets filmsamling har skickats till Svenska Filminstitutets filmarkiv i Grängesberg 

för digitalisering. 

Totalt har 75 föremål lånats ut under året. Ett lite annorlunda låneärende var utlånet av ett mycket tidigt 

elektronrör, ett så kallat Lieben-rör från 1912, till ett japanskt kommunikationsmuseum i Tokyo. 

26

Arkivdatabasen Klara integreras successivt med museets bilddatabas. Digitala objekt i form av 

fotografier, ritningar eller skannade dokument ska kunna ses i arkivdatabasen. 

Arbetet kommer att implementeras under 2011. 

BIBLIOTEK 

I TeliaSonera projektet har cirka 700 titlar katalogiserats inom området telekommunikation. 

VÅRD OCH KONSERVERING 

Museets saknar konservator och konserveringsateljé. Förebyggande vård och konservering sker 

främst i samband med att nya utställningar byggs och vid utlån av föremål. 

Bristen på ändamålsenliga lokaler för framför allt föremålshantering i såväl magasin som utställningslokaler 

har uppmärksammats under en längre tid. Museet har nu inlett ett samarbete med 

Riksantikvarieämbetet för att kartlägga situationen och ge ett förslag på hur problemet ska kunna 

lösas. 

Fotografiskt material i form av glasplåtar har tidigare delvis förvarats i föremålsmagasin. Under 

året har alla dessa överförts till det klimatiserade negativarkivet. I samband med att positiva fotografier 

registreras och skannas packas de med syrafria mellanlägg, i syrafria kapslar. Rutiner har 

införts för årlig kontroll av nedbruten acetatfilm. Drygt 5 000 ”smittade” negativ har gallrats efter 

det att de registrerats och skannats. 

SAMLINGARNA PÅ INTERNET 

Samlingarna används på olika sätt, i utställningar, programverksamhet och i den pedagogiska 

verksamheten samt i publikationer och föredrag. Att tillgängliggöra samlingarna digitalt är den 

enskilt viktigaste insatsen för att göra dem sökbara utanför museet. Digitaliseringen är ett omfattande 

och resurskrävande arbete som måste ses långsiktigt. 

Under året har vi arbetat med att ta fram en ny teknisk plattform för databassök, där information 

om föremål och bilder hämtas från K–samsök och kan integreras på vilken webbplats som helst. 

Plattformen är ett samarbete mellan Tekniska museet, Västarvet, Historiska museet och Statens 

Maritima museer. 

Den nya webbaserade plattformen för databassök kommer att lanseras under 2011. 

Tills vidare utnyttjar vi Riksantikvarieämbetets Kringla för sökning i föremåls– och bildsamlingarna. 

Till arkivets och bibliotekets samlingar finns direktaccess till databaserna via webben. 

Samlingarna på Internet 2008 2009 2010 

Antal föremål tillgängliga på 

museets webbplats/K–samsök – – 39 602 

(i % av totala antalet föremål) (ca 70%) 

Antal bilder tillgängliga på 

museets webbplats/K–samsök – – 71 201 

(i % av totala antalet bilder) (ca 24%) 

Antalet arkivposter tillgängliga på 

museets webbplats 38 425 40 956 44 158 

Antal biblioteksposter* tillgängliga 

på museets webbplats/Libris 22 623/– 24 812/– 26 143/10 112 

*Avser såväl monografier, årsböcker och häftesposter för tidskrifter. 

27

Aska från vulkanen Eijafjallajökull på Island är ett nyförvärv till samlingarna.

Besök i arkiv och bibliotek 2008 2009 2010 

Antal besökare 310 292 280 

Antal framplockade arkivkapslar 577 667 621 

Antal besvarade skriftliga 

förfrågningar till arkiv och bibliotek 233 228 249 

Utlån 2008 2009 2010 

Antal föremål/år 77 51 75 

Totalt antal utlånade föremål 760 726 755 

Antal fjärrlån (böcker) 29 48 32 

TILLSAMMANS MED ANDRA 

Ny kunskap byggs upp genom att berika samlingarna med nyförvärv och dokumentationer men 

också genom utställningar, program och pedagogisk verksamhet. Museet samverkar ofta med 

forskare vid universitet och högskolor liksom med näringslivet och kulturarvsinstitutioner på 

central, regional och lokal nivå. Men det framstår som allt mer angeläget att i allt högre grad 

bygga upp ny kunskap i dialog med allmänheten – och möjligheterna till detta är goda tack var 

internet och sociala medier. En viktig samarbetspart är skolan, särskilt som museets vision är att 

vara alla små geniers favoritställe. 

Flera samarbetsprojekt inom museets kunskapsområde har initierats, planerats eller pågått 

2010. Det har handlat om dokumentations– och forskningsprojekt, såväl som utställningsprojekt 

och satsningar på pedagogik och gestaltning. I kreativa diskussioner har idéer utvecklats till 

konkreta planer på samarbeten med forskare vid universitet och högskolor liksom med näringsliv, 

föreningar, museer, på både regional, nationell och internationell nivå, samt andra kulturinstitutioner. 

Ett samarbetsprojekt med utvecklingspotential är pilotstudien av Ovako Hofors, där vi samarbetat 

både med företaget och Länsmuseet Gävleborg, liksom Jernkontorets Bergshistoriska 

utskott och Riksantikvarieämbetet. Företagsledningens engagemang har påtagligt ökat under 

projektets gång. 2011 ska resultatet presenteras. 

Hösten 2010 presenterades utredningen Utvärdering av Tekniska museets föremålsinsamling 

2006–2010. Utredningen innehåller förslag till förbättringar, som kommer att inarbetas i det 

nya program för dokumentation och insamling som ska skrivas 2011. Det står redan nu klart att 

innovationer kommer att bli ett viktigt insamlingsområde, liksom att förvärva föremål ur barn– och 

ungdomsperspektiv. Avsikten är också att förnya samlingarna mer i dialog med allmänheten än 

vad som hittills skett. 

Under 2011 ska ansökningar göras för både It–projektet Från Basic till Blogg och för det europeiska 

digitaliseringsprojektet för teknikhistoriska samlingar. 

29

Nytt i samlingarna 

Tekniska museets insamling utgår från ett femårigt policyprogram. De områden som museet särskilt 

valt att prioritera under femårsperioden 2006–2010 är Kommunikation, Innovation, Energi 

och miljö samt Industrialismen. 

Nyförvärv sker dels inom dokumentations– eller utställningsprojekt, dels i form av erbjudanden 

av gåvor från enskilda, organisationer, företag och föreningar eller på initiativ inom museet. 

Vid regelbundna förvärvsmöten bedöms alla erbjudanden om gåvor och andra förslag till förvärv 

kritiskt utifrån riktlinjerna och i förhållande till museets strategiska mål. 

Under 2010 har vi fått totalt 69 föremål och beslut om ytterligare nio föremål har fattats. 

Museet samlar aktivt in exempel på nutida svenska kvinnors uppfinningar i samarbete med bland 

andra QUIS (Nätverk för alla kvinnor inom Svenska Uppfinnareföreningen). Hittills har 108 sådana 

föremål tillförts samlingarna, varav 21 under 2010. 

IT är ett annat område för insamling. 2010 skänktes bland annat en ”superdator”, en så kallad 

parallelldator, från Kungliga Tekniska Högskolan där den använts i tjugo år. 

Föremål som speglar barns och ungas tillvaro har förvärvats under året. Exempelvis ett par uppfinnaridéer 

från skolbarn som visats i museets programverksamhet Snilleblixtarna. 

Även några exempel på tekniska nyheter och aktualiteter har tillförts samlingarna. 

Uppfinningen Kärleksmaskinen förvärvades till samlingarna i samband med Snilleblixtdagarna på museet. 

30

Ny kunskap tillsammans med andra 

Tekniska museet samverkar i många av sina projekt med forskare vid universitet och högskolor. 

Kunskapsutbyte sker också genom deltagande i ett antal forskningsråd, kommittéer och utskott, 

i nätverk, stiftelser och föreningar i Sverige och internationellt. 

Museet bidrar även till att sprida ny kunskap och nya forskningsrön genom att arrangera och 

medverka vid seminarier och konferenser, i publikationer och webbpresentationer. 

Tekniska museets forskningsråd 

Tekniska museets forskningsråd har en rådgivande uppgift till stöd för museets långsiktiga arbete. 

Ordföranden och externa ledamöter är forskare verksamma vid olika universitet och lärosäten; 

professorer och docenter i ämnen som teknik– och vetenskapshistoria, ekonomisk historia, 

idé– och lärdomshistoria och robotik. I forskningsrådet presenteras och diskuteras särskilt museets 

utställnings– och dokumentationsprojekt. Under året besökte forskningsrådet Heureka 

Vetenskapscenter i Finland, som en av rådets ledamöter är direktör för. Rådet har under året 

också ägnat sig åt att teknikspana. 

Från Basic till blogg. Så blev svenskarna it–användare 

Ett dokumentations– och forskningsprojekt med fokus på It–användningen under perioden 

från1980 fram till nutid, har planerats under året. 

Samarbetsparter är Dataföreningen i Sverige, Avdelningen för teknik– och vetenskapshistoria 

vid Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska högskola, Samdoksekretariatet och Tekniska 

museet. Projektet, som är en uppföljning av ”Från matematikmaskin till IT”, har presenterats 

på två konferenser 2010, vid Riksförbundet Sveriges museers vårmöte och under den nordiska 

forskarkonferensen ”History of Nordic Computing 3”. 

Kirurgnål av nanostål för ögonoperationer, nytt föremål i utställningen Kvinnors uppfinningar. 

31

Ett dokumentationsprojekt av modern industri vid Ovako Hofors har gjorts i samarbete mellan Tekniska museet och ett flertal samarbetspartners.

Dokumentation av modern processindustri. Ovako Hofors 

Dagens tillverkning och teknik vid Ovako Hofors stål–, rör– och ringvalsverk i Gävleborgs län har 

dokumenterats i ett pilotprojekt. Detta samarbetsprojekt, som inleddes 2008 har fortsatt 2010 

och genomförs i nära samarbete mellan Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Jernkontorets 

Bergshistoriska utskott, Ovako Hofors, Hofors kommun och Riksantikvarieämbetet. Gästriklandsfonden, 

Jernkontoret, Riksantikvarieämbetet och Tekniska museet bidrar med medel. 

En projektkommitté vid Jernkontorets Bergshistoriska utskott fungerar som ett vetenskapligt råd. 

Slutrapporten i text och bild produceras under året och ska publiceras 2011. Ett fortsatt och 

utökat samarbete ska resultera i en handbok i dokumentation av nutida processindustri med 

pilotstudien som utgångspunkt. Målgrupper är dels museer, dels näringsliv och företag. 

Publikationer 

Dædalus 2010. Tekniska museets årsbok 

Årets Dædalus har titeln ”Nyfiken i en strut. En liten bok om stora uppfinningar.” och vänder sig 

till barn för att väcka deras intresse för teknik och inspirera till egna idéer. Författare: Ann Söderlund 

och Nanok Bie. Boken finns också som separat utgåva. 

”Alla små geniers ABC”. 

Ett samarbete mellan Tekniska museet, svenska skolklasser och reklambyrån Ruth. Också denna 

bok vänder sig till barn. Texterna är skrivna av barn i åldrarna 6 till 11 år. 

Stiftelsen Ösjöfors Handpappersbruk 

Ösjöfors Handpappersbruk, ett byggnadsminne i Vimmerby, Kalmar län, totalförstördes i en anlagd 

brand hösten 2005. Bruket ägs av museet. Under 2010 har Tekniska museets styrelse fattat 

beslut om att fastigheterna vid Ösjöfors handpappersbruk ska säljas. Ett femtiotal återstående 

föremål från pappersbruket har hämtats till Tekniska museet för att införlivas i museets samlingar. 

33

Utställningen Spelet om energin är byggd med nya, återvinningsbara material.

DET GRÖNA MUSEET 

Vårt mål är att bli ett grönt museum och vi arbetar aktivt med att se över alla miljöaspekter i verksamheten. 

Vi har tagit fram en lista med 100 punkter som ska åtgärdas. 

Under 2010 har följande punkter kunnat bockas av 

• Tecknat avtal för Ren el, vilket innebär att museet köper 80 procent vattenkraftproducerad 

el och 20 procent vindkraftproducerad el. 

• Rörelsedetektorer har installerats på plan 4 i huvudbyggnaden för att minska elförbruk– 

ningen i befintliga utställningar. 

• Rörelsedetektorer har installerats på toaletter i Teknorama för att minska elförbrukningen. 

• Glödlampor har bytts ut i utställningar mot lågenergilampor där det är möjligt. 

• En ny miljöstation har öppnats för att bättre kunna ta hand om och källsortera avfall. 

• Tjänstecyklar har införskaffats. 

• Avyttrat ett stort antal utställningsstationer som kommer till bruk i andra miljöer. 

Våra gröna sköna utställningar 

I den interaktiva utställningen Spelet om energin, som riktar sig till skolklasser och barnfamiljer, 

ligger tyngdpunkten på att öka engagemanget för vad vi som individer konkret kan göra för att 

nå klimatmålet för 2050. Under 2010 har utställningen besökts av 700 skolklasser varav många 

även gjort den webbaserade hemuppgiften energismart. 

Utställningen är byggd med höga krav på miljö och låg energiförbrukning. 

• Detektorer för att kontrollera belysningen. 

• LED–belysning med låg energiförbrukning i montrar. 

• Utställningen är huvudsakligen byggd av Svanenmärkt plywood. 

• Utställningen är byggd för att lätt kunna monteras ned och uppföras på annan plats. 

• Utställningsdelen Green Room är helt byggd av spillmaterial från den första utställningsdelen. 

• Svanenmärkta backledskärmar och lågenergidatorer används genomgående. 

Nya inslag i utställningen under året har varit 

• En värmepumpcykel där man kan känna både kyla och värme. 

• Lansering av Carbonopoly – ett spel om klimatet för gymnasieskolan som utvecklats vid 

KTH. 

• Fånga energin! Fototävling för skolan, arrangerad i samarbete med den gröna bildbyrån 

Azote. 

• Design open – utställning med de vinnande tävlingsbidragen från skoltävlingen Design 

open som arrangeras av SVID i samarbete med Energimyndigheten. 

35

Övrig programverksamhet med grönt tema 

• Föreställningar av ”FROSSA – en klimatfars” med Teater Barbara för 120 högstadieelever. 

• Efterföljande diskussionsforum med medverkande från WWF och Svanenklubben. 

• Sätt spår i framtiden nu! Ett skolprojekt om hur vi kan minska våra ekologiska fotavtryck i 

samarbete med WWF, för ca 700 elever från åk 7 och uppåt. 

• En klimatsmart familjedag arrangerad i samarbete med Energirådgivningen, Stockholm 

stad. 

• Medverkan i Earth our day, i samarbete med WWF, i Kungsträdgården. 

• Medverkan i en Miljöfestival i Vinterviken, arrangerad av Klimataktion. 

• Medverkan i samarbete med KTH – School of energy med en byggverkstad under Stock– 

holm Love 2010 där barn fick bygga små vindkraftverk. 

36

VÅR PUBLIK 

Tekniska museet har 2010 haft 323 398 besökare till museet och Cino 4 , vilket innebär en viss 

ökning jämfört med tidigare år. Detta trots att stora delar av museet stängdes i november för att 

bygga om för den stora utställningen NASA – A Human Adventure. Ökningen motsvarar 5158 

besökare eller 1,7 procent. Av museets besökare är fler än hälften, 54 procent, barn och unga i 

åldersgruppen 0–19 år. 

Besöksutvecklingen på Tekniska museet 2005–2010. 

Den kraftiga ökningen 2007 beror sannolikt på nysatsningen Cino 4 och ett förnyat utställningsprogram. 

 

Besökare till Tekniska museet och Cino 4 fördelat över året. 

Besöksantalen varierar kraftigt över året. Under 2010 har dessutom väderförhållanden, omläggning av 

kollektivtrafiken i innerstaden och större evenemang i staden haft negativ påverkan. 

37

Antalet barn och unga i åldern 0–19 år under åren 2006–2010. 

 

Besökarnas utbildningsnivå 

• Universitets– eller högskoleutbildning 67 procent 

• Gymnasium 28 procent 

• Grundskola 5 procent 

• Jämfört med föregående år har andelen med universitets– eller högskoleutbildning ökat 

med 4 procentenheter 

Andelen utlandsfödda besökare 

• 82 procent av besökarna var födda i Sverige av svenska föräldrar 

• 2 procent var födda utomlands av svenska föräldrar 

• 16 procent hade föräldrar som var födda i annat land än Sverige, av dessa var 7 procent 

själva födda utomlands 

• Andelen utlandsfödda besökare har därmed minskat med 2 procent jämfört med 2009 

Kunskapsgivande och inspirerande 

Av genomförda besökarundersökningar framgår att de flesta besökarna kommer till museet för 

att se utställningarna i allmänhet, inte för en specifik utställning, och för att de vill göra något 

med familj och vänner. En övervägande majoritet av museets besökare anser att museet är kunskapsgivande 

(97 procent), inspirerande (91 procent) och tillgängligt (93 procent). Av museets 

aktiviteter skattar besökarna Cino 4 och Teknorama/Sport högst. Besökets medellängd är 153 

minuter. 

39

Tekniska museets besökare i siffror 

2008 2009 2010 

Besökare till museet inklusive Cino 4 

Totalt antal besökare 305 725 318 240 323 398 

Antal under 19 år 161 648 168 150 174 520 

Andel under 19 år (%) 53 53 54 

Kön (%) * 

Man 50 46 45 

Kvinna 50 54 55 

Medelålder (år) * 42 43 43 

Boendeort (%) * 

Stockholm innerstad 16 17 14 

Förort till Stockholm 45 45 45 

Övriga Sverige 36 32 36 

Utomlands 4 6 5 

* Ungdomar under 15 år ingår ej på grund av undersökningsmetoden. 

Besökare till vandringsutställningar och externa program 

Vandringsutställning/event/program A antal besökare 

Kvinnors uppfinningar i Sverige 58 661 

Kvinnors uppfinningar internationellt 15 865 

Dream Factories, Norsk Teknisk museum (23/1–2/5) 65 966 

Hjärnkraft på Citykonferensen/Ingenjörshuset Ca 15 000 

Julens kemi på varuhuset NK i Stockholm 1 491 

Julens kemikalender på Sinnenas verkstad i Skövde 1 783 

Flygfestival på Gärdet Ca 40 000 

Innovationsdag för familjer på Nobelmuseet 50 

Barnens Kulturdag på Kulturhuset 120 

Mediestatistik 

Antal 2008 2009 2010 

Pressklipp 471 539 600 

Webbartiklar 257 583 430* 

Totalt antal 728 1122 1 030 

Etermedia (minuter) 160 67 139 

*Mätningarna av webbartiklar görs på ett annorlunda sätt än tidigare år. Det innebär en skarpare filtrering 

för att undvika dubbletter av webbartiklar och därmed en minskning. 

Webbnärvaro 

Tekniska museets nya webbplats har under året fungerat bra och webbesöken har ökat med 

drygt 20 procent jämfört med året innan. Vi har arbetat strategiskt med att driva trafik från sociala 

medier, sökmotorannonsering och genom sökmotoroptimering. 

40

De tre största trafikkällorna är Google (vanligt sök), direkttrafik och sökmotorannonser på Google. 

De mest besökta sidorna handlar om vad man kan göra på museet, hur man hittar hit och annan 

besöksrelaterad information. De enskilt största händelserna som dragit trafik är Stockholms 

flygfestival, höstlovet och Nördcafé. 

Webbstatistik 2008 2009 2010 

IP–besök 422 644 310 755 374 459 

Nedladdade sidor 756 855 1 581 002 1 760 394 

Sociala medier 

Vi har lyckats med vår strategi är att ha en god närvaro i alla sociala medier där vi följs av allt fler 

besökare. Tekniska museets närvaro på YouTube och Bambuser ökar, över 400 personer anslöt 

sig till vår Facebook–sida under året och 500 följde vår mikroblogg på Twitter. 

VI SOM JOBBAR PÅ MUSEET 

På Tekniska museet arbetade under året 58 tillsvidareanställda. Medelåldern bland museets 

tillsvidareanställda är 48 år. Museet har haft totalt 15 anställda på visstidsanställningar. I museet 

finns också ett 30–tal timanställda som arbetar som museivärdar och pedagoger. 

Medelantalet anställda män kvinnor 

Tillsvidareanställda 25,94 22,6 

Visstidsanställda 2,42 3,2 

Timanställda 3 3 

Summa 31,36 28,8 

% 52 48 

Personalrörligheten är förhållandevis liten. Den genomsnittliga anställningstiden för tillsvidareanställda 

är 13 år (för män 14,5 år, för kvinnor 11 år). Personalomsättningen bland tillsvidareanställda 

är 0,3 procent och är spridd över hela verksamheten. Under 2010 genomfördes en 

rekrytering till den fasta staben. Kontinuerligt över året rekryteras timanställda efter behov. 

Jämställdhet och mångfald 

Tekniska museet arbetar för en jämn fördelning av kvinnor och män och ser gärna en spridning 

i etnisk och kulturell bakgrund hos personalen. Vi är övertygade om att mångfald leder till 

utveckling. Ett arbete med att se över museets policies för jämställdhet och mångfald pågår. 

Årligen genomförs löneanalyser enligt jämställdhetslagen i samband med lönerevisionerna. För 

att underlätta för medarbetarna att kombinera föräldraskap med ett aktivt yrkesliv har museet 

generösa regler för individuell anpassning av arbetstid och arbetsuppgifter. 

Könsfördelning Män % Kvinnor % 

Ledningsgrupp 4,41 60 2,99 40 

Kärnverksamhet 18,02 77 19,38 52 

Stödfunktioner 8,93 58 6,42 42 

Totalt 31,36 52 28,79 48 

41

Friskvård och rehabilitering 

Medarbetarna får bidrag till friskvårdsaktiviteter. Därutöver sponsrar museet anmälningsavgifter 

till tävlingar där grupper bland medarbetarna deltar. Vi har ett aktivt rehabiliteringsarbete som 

bygger på att upptäcka och åtgärda tidiga signaler. Museet anlitar Previa och Starck & Partner 

som stöd i rehabiliterings– och omställningsarbete. Under 2010 har ett friskvårdsprojekt påbörjats, 

”Från Rött till Grönt”. 

Samverkan med de fackliga organisationerna 

Tekniska museet strävar efter en konstruktiv löpande dialog om verksamheten med de fackliga 

representanterna. I anslutning till museets ledningsmöten genomförs kontinuerligt information 

enligt MBL. Samverkan med facken sker också i frågor kring arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald. 

Kompetensutveckling 

Två verksamhetsdagar har genomförts för hela personalen med fokus på strategiska mål, friskvård 

och medarbetarskap. Under 2010 har även utbildningar genomförts inom museets säkerhetsorganisation 

i första hjälpen och brand. Museidirektören, personalchefen och representanter för 

de lokala fackliga parterna deltog i olika utbildningar och aktiviteter finansierade av Partsrådet. 

42

ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT 

Organisation 

Verksamheten organiseras i kärnverksamhet respektive stödfunktioner och leds av en ledningsgrupp 

som består av samtliga avdelningschefer och enhetsledare. 

Kärnverksamheten delas upp i tre avdelningar: Samlingsavdelningen, Publika avdelningen och 

avdelningen för Kunskap, dokumentation och forskning, i kortversion kallad Kunskapsavdelningen. 

Stödfunktionerna är: Ekonomi, Personal, Kommunikation och Support. 

Processorienterat arbetssätt 

Tekniska museet arbetar med processorienterat arbetssätt. Vår målsättning för processarbetet 

är att ”Tekniska museet ska sätta kunden i fokus genom att tillsammans arbeta för enkelhet, tydlighet 

och ständiga förbättringar av verksamheten.” 

JAMMT – att tänka på jämt! 

Tekniska museet har valt att ta ett helhetsgrepp kring frågor som rör Jämställdhet, Arbetsmiljö, 

Mångfald, Miljö och Tillgänglighet under begreppet JAMMT. Övergripande mål är att JAMMT ska 

genomsyra hela Tekniska museets verksamhet, såväl den interna som den utåtriktade och finnas 

som en aktiv del i personalens medvetande i det dagliga arbetet. För att driva och stimulera 

arbetet med JAMMT–frågorna har interna samordnare utsetts för respektive område. JAMMT tas 

upp till diskussion vid gemensamma verksamhetsdagar och kontinuerligt på avdelnings– och 

ledningsgruppsmöten. 

Ledarskap – Medarbetarskap 

Museet organisation och arbetssätt bygger på självgående medarbetare med stark initiativkraft 

som arbetar löpande i olika kompetenssammansatta team/projektgrupper, vilket bidrar till utveckling 

både av verksamheten och av medarbetaren. Tekniska museets mission, vision, gemensamma 

mål och gemensamma värderingar/spelregler gör att vi går mot samma mål. De 

skapar tydliga ramar, men ger frihet inom ramarna. Alla har ansvar för att bidra till att utveckla 

verksamheten. 

Avdelningschefer/enhetsledare som har personal–, resultat– och arbetsmiljöansvar skall utöva 

ett coachande och lösningsorienterat ledarskap, vilket innebär att de stödjer och uppmuntrar 

sina medarbetare att i hög utsträckning ta egna initiativ och finna lösningar på problem. 

43

TEKNISKA MUSEETS HISTORIA 

En ny yrkeskår med ingenjörer och industrialister hade vuxit fram i Sverige i början av 1900–talet 

och bland dem fanns en medvetenhet om en historia väl värd att dokumentera och skildra. 

Efter förebild från Deutsches Museum i München kom förslaget att starta ett svenskt tekniskt 

museum. Idén mötte entusiasm, men det kom att dröja tretton år innan Svenska Teknologföreningen, 

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Sveriges Industriförbund och Svenska Uppfinnareföreningen 

tillsammans grundade Tekniska museet vintern 1923–1924. Museets förste chef 

blev Torsten Althin. Han var en pionjär på många sätt och kom att leda museet fram till 1962. 

Museets kansli inrättades i IVA:s lokaler i Stockholm. Inledningsvis var verksamheten främst inriktad 

på insamling av samtida och teknik– och industrihistoriska föremål, arkivalier, böcker och 

bilder. Först 1936 stod en ny museibyggnad, ritad i modern funkisstil, färdig på norra Djurgården. 

De första utställningarna, Maskinhallen och Gruvan, öppnade för allmänheten två år senare. 

Museet, som redan hunnit samla in mer än 20 000 föremål, kunde nu inrikta sig på utställningar 

och pedagogik. Målet var att bli ett levande museum och detta har verkligen präglat Tekniska 

museets historia. 

Tekniska museets utställningar och pedagogik kännetecknades av att man som besökare skulle 

kunna se hur tekniken fungerade och själv prova och därmed förstå. Under 1940–talet byggdes 

permanenta utställningar om järn och stål, elektroteknik och textilindustri upp. Museet blev 

snabbt ett av barnens favoritmuseer. Under 1950– och 60–talen vann museet ryktbarhet genom 

det så kallade Atomariet där man gav spektakulära naturvetenskapliga shower. Under denna tid 

kom även Uno Miltons än i dag populära modelljärnväg till museet. 

1970–talets Extravaganzadagar, som museet arrangerade på Gärdet i samarbete med en rad 

hobbyklubbar, utvecklades till folkfester med tiotusentals besökare. 1975 öppnade också Telemuseum 

i Norra Stallet som en självständig del av Tekniska museet. Huvudmän var Televerket 

(idag TeliaSonera) och senare Ericsson. Detta museum kom att drivas parallellt med museet i 

cirka 30 år innan det stängdes 2004 och delar av verksamheten gick upp i Tekniska museet. 

Mitten av 1980–talet var en period av intensivt utställningsbyggande då inte mindre än sju basutställningar 

invigdes på fem år, bland dem Sveriges första science center, Teknorama, vars måtto 

var Upptäcka, Utforska, Uppleva. Museet publicerade då också sin första dokumentations– och 

insamlingspolicy, den ambitiösa rapporten Adress Evigheten, även det något av en pionjärinsats 

i museisverige. 

Museet arbetar idag mindre med basutställningar och mer med tidsbegränsade aktuella tema– 

utställningar. År 2006 invigdes Cino 4 , Sveriges första 4D–biograf. 2009 inleddes ett förnyelsearbete 

för att stärka och utveckla Tekniska museets roll som ”Alla små geniers favoritställe”. 

Tekniska museet fortsätter att vara ett levande museum med allt högre besökssiffror, engagerande 

pedagogik och givande samarbeten tillsammans med en lång rad företag, institutioner 

och organisationer. 

44

TEKNISKA MUSEETS BYGGNADER 

Tekniska museet är, sett till utställningsyta, ett av de största museerna i Sverige. Den totala 

utställningsytan uppgår till cirka 12 000 kvm, varav drygt 8 700 kvm för egna utställningar. 

Stiftelsen Tekniska museet disponerar ett helt museikvarter med sex byggnader vid Museivägen 

på Gärdet i Stockholm och äger dessutom ett föremålsmagasin i Upplands–Bro. 

Stiftelsen äger huvudbyggnaden och Wallenberghallen. Tre flygelbyggnader; Norra och Södra 

Stallet samt Teknoramabyggnaden ägs av Staten. Delar av Norra Stallet hyrs ut till Polismuseet 

och Riksidrottsmuseet. 

Total yta: 24 000 kvm i Stockholm och 1 600 kvm i Upplands–Bro. Därutöver hyr museet 1000 

kvm magasinsyta i Ålbrunna, Upplands–Bro. 

Tekniska museet har sedan 2008 egen förvaltning av samtliga byggnader. Nuvarande lösning 

har inneburit bättre kostnadskontroll samt effektivare och snabbare underhåll av våra lokaler. 

Under 2010 har följande förbättringsinsatser på fastigheterna genomförts 

• Taksanering av Maskinhallen, nya takfönster monterats. 

• Tillgänglighetsanpassning. Ombyggnad av dörr till Sverigesalen. 

• Ombyggnad av belysningsarmaturer till lågenergi och miljöanpassade armaturer. 

• Takreparationer har genomförts på magasinet i Upplands–Bro. 

• OVK ventilationsbesiktning, el–revisionsbesiktning, brandbesiktning, hissbesiktningar 

har genomförts med godkänt resultat. Klimat och säkerheten för personal och besökare 

har förbättrats. 

• Lokalanpassning efter omfattande rivningsarbete inför NASA–utställningen i 

Maskinhallen, Wallenberghallen, Teknorama. Ombyggnad för ny reception. 

• Ombyggnad av transformatorstation och omkoppling till nytt gemensamt elfördelningsskåp. 

• Utrustning av ny miljöstation. 

• Fasadreparationer på Södra Stallet och Teknorama. 

Begreppet Museiparken lanserades 2010. 

46

års 

redo 

visn ing

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Stiftelsen Tekniska museet 

Tekniska museet är en stiftelse som har sitt ursprung i en ideell förening, som bildades i 

december 1923 av Sveriges Industriförbund (idag Svenskt Näringsliv), Ingenjörsvetenskapsakademien, 

Svenska Teknologföreningen (idag Sveriges Ingenjörer) och Svenska Uppfinnareföreningen. 

Verksamheten inleddes i januari 1924 och nuvarande huvudbyggnad öppnade för 

publik 1936. Stiftelsen bildades 1948. 

Tekniska museet får sedan 1964 statliga bidrag. Stiftelsen Tekniska museets förhållande till staten 

regleras från och med 1999 i stiftelsens stadgar. Hälften av styrelsens åtta ledamöter utses 

av stiftarna och hälften av staten. Ordföranden utses av staten på förslag av stiftarna. 

Stiftelsens ändamål och uppdrag 

Tekniska museets uppgift enligt stiftelsens stadgar är att belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten 

och dess grundvetenskaper samt inom industrin. Inom detta ämnesområde skall museet 

bedriva och främja vetenskaplig forskning och dokumentation samt utöva undervisnings– och 

upplysningsverksamhet. Tekniska museets uppdrag från Kulturdepartementet formuleras årligen 

i regleringsbrev. Enligt övergripande verksamhetsmål ska Tekniska museet integrera ett jämställdhets–, 

mångfalds– och barnperspektiv i sin verksamhet. Dessutom ska internationellt och 

interkulturellt utbyte och samarbete öka och integreras i Tekniska museets verksamhet. 

Specifika mål för museiverksamheten är att: 

• Öka tillgängligheten till samlingarna. 

• Förbättra förutsättningar för samlingarnas bevarande. 

• Öka kunskapen om det område museet verkar inom, bl.a. genom forskning och samverkan 

med universitet och högskolor. 

Finansiella förutsättningar 

Museet finansieras dels av staten genom anslag från Kulturdepartementet, dels av bidrag från 

olika stiftelser, fonder, näringslivet, myndigheter och organisationer samt av egna intäkter från 

bland annat entrébiljetter, visningar, undervisning och lokaluthyrning. 

En betydande bidragsgivare är Stora Fonden, som instiftades på 1990–talet med medel från 

näringsliv, organisationer och privatpersoner. Stora Fondens ändamål är att främja Tekniska 

museets verksamhet. Under senare år har detta skett främst med inriktning på utveckling av 

museets utställningar och basverksamhet. Av den årliga utdelningen från fonden brukar hälften 

gå till basverksamheten och hälften till olika projekt, efter särskilt äskande från museiledningen. 

Vänföreningen Tekniska Museets Vänner stöder museet i form av ideellt arbete och ekonomiska 

bidrag. 

Museet har tidigare haft samarbetsavtal med TeliaSonera och Ericsson kring de telehistoriska 

samlingarna. Avtalet med TeliaSonera sades upp 2007 och löpte ut i april 2008, men blev tillfälligt 

förlängt under delar av 2009. Avtalet med Ericsson är även det uppsagt och löper ut i maj 

2011. 

50

I slutet av 2009 tecknades ett slutgiltigt avtal med TeliaSonera om övertagande av deras telehistoriska 

samling. Förutom personella resurser går TeliaSonera in med ekonomiskt bidrag som 

möjliggör gallring och åtgärder för att kunna införliva samlingen i Tekniska museets samling. 

Museet har fortsatt att anlita en sponsringskonsult i syfte att stärka finansieringen i framförallt 

större utställningsprojekt. Strategin har varit att etablera långsiktiga avtal med ett antal aktörer. 

Verksamheten under året 

Tekniska museet har 2010: 

• haft över 323 000 besökare till museet och Cino 4 (318 000 år 2009). Därutöver haft 

ca 200 000 besökare till våra vandringsutställningar och aktiviteter utanför museet. 

• visat 23 utställningar, varav fem nya produktioner – Flyg!, Övergivna platser, Teknorama 

på rymmen, Mäta och väga världen, förnyelse av Kvinnors uppfinningar samt den återkommande 

Julens kemi i år på varuhuset NK i Stockholm. 

• medverkat i firandet av flyget 100 år med en historisk flygning på Gärdet som höjdpunkt. 

• genomfört omfattande förberedelser för världspremiären av den stora utställningen NASA 

– A Human Adventure (premiär i januari 2011) 

• lanserat en ny film i Cino 4 ; Vulkaner. 

• genomfört uppskattad programverksamhet med varierat innehåll för olika målgrupper. 

• gästats av många kvinnliga nördar och exporterat konceptet med nördcaféer till Linköping 

och Malmö. 

• anpassat sex pedagogiska program för Skapande skola 

• genomfört 39% procent fler skolvisningar och nått 77 523 elever 

• fungerat som nationell koordinator för de kommunala teknikskolorna, KomTek. 

• producerat två böcker om teknik för barn; en teknisk ABC–bok och årets Dædalus i form 

av en guidebok till teknik för barn (med stöd från Tekniska Museets Vänner). 

• genomfört insatser för att förbättra tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i 

lokaler, utställningar och Cino 4 . 

• ökat antalet webbesök med 20 procent. 

• tagit fram en strategi för museets närvaro i sociala medier. 

• ökat antalet följare på Twitter och Facebook. 

• lanserat vår första iPhoneapplikation. 

• ökat antalet pressklipp. 

• fokuserat på digitalisering av museets bildsamling och ökat registreringen av bilder med 

50 procent jämfört med föregående år. 

• förvärvat 69 nya föremål till våra samlingar. Bland dem en superdator från KTH, vulkanaska 

från Island, 21 uppfinningar gjorda av kvinnor och en Kärleksmaskin gjord av barn. 

• genomfört flera förbättringsinsatser på fastigheterna i syfte att öka tillgängligheten och 

minska energikostnaden, bland dem ombyggnad av en ny kassa/reception och byte av 

takfönster i Maskinhallen. 

• genomfört verksamhetsdagar för all personal på temat medarbetarskap och friskvård. 

• etablerat ett antal långsiktiga sponsorsamarbeten. 

51

Stiftelsens ekonomiska resultat och ställning 

Årets resultat uppgår till 2 760 444 kronor. 

Under våren erhöll museet 3 mkr till basverksamheten från Stora Fonden. Efter särskilt äskande 

beslöt fondens styrelse i september att bevilja ytterligare 3 mkr till en planerad förnyelse av Teknorama. 

Med hänsyn till den då något osäkra utvecklingen på börsen, beslöt fonden emellertid 

att under året endast utbetala hälften av detta projektanslag. 

I slutet av året beviljade Tillväxtverket nya medel till finansieringen av Tekniska museets roll som 

nationell koordinator för de kommunala teknikskolorna (KomTek). Därutöver beviljades en ansökan 

till projektet ”Kvinnors uppfinningar mini åker på turné till KomTek–skolor”. 

I bokslutet har hela engångsersättningen enligt avtal med TeliaSonera för övertagande av telesamlingarna 

intäktsförts. Medel som ännu inte förbrukats under 2010, reserveras till det fortsatta 

arbetet 2011. 

Samarbetet med ett stort antal nya samarbetspartners som knöts till museet i utställningsprojekten 

Spelet om Energin och Kvinnors uppfinningar 2009 har fortsatt i år. Det gäller både offentligt 

finansierade verksamheter såsom Svenska Institutet, Tillväxtverket och Energimyndigheten och 

företag som Skandia, Max och Posten. 

Besöksfrekvensen har varierat mer än vanligt under 2010 beroende på väderleksförhållanden, 

stora evenemang i staden samt omläggningar i kollektivtrafiken. Nedgångar i början av året och 

under högsommaren hämtades dock igen i slutet av sommaren. Senare räknade vi med att de 

normala intäkterna under november–december skulle minska till följd av den planerade partiella 

stängningen under byggnationen av NASA–utställningen. Denna bedömning visade sig alldeles 

för pessimistisk och tack vare ett engagerat programarbete och en fördelaktig exponering i 

media överträffades t o m förra årets publikrekord. En genomförd prishöjning i augusti fick därigenom 

full effekt på entréintäkterna. 

Intäkterna från Cino 4 har påverkats negativt av driftsstörningar under våren och en stängning för 

uppgradering av tekniken i juni. Detta tapp kunde inte återhämtas fullt ut under hösten. Visnings– 

och eventverksamheten uppvisade också negativa avvikelser gentemot budget per den sista 

augusti, men det bedömdes delvis vara säsongsberoende variationer. Samtliga dessa intäktskällor, 

plus museibutiken, förväntades påverkas negativt i linje med entréintäkterna under årets sista 

månader. Bokslutet visar att denna försiktiga bedömning överträffades i såväl den pedagogiska 

verksamheten som inom event och uthyrning. 

Tekniska museet liksom många andra kulturinstitutioner har under året tvingats reglera retroaktiva 

pensionskrav för timanställda p.g.a. en ändrad tolkning av anslutningsvillkoren i pensionsavtalet. 

Därtill har Statens Pensionsverk i efterhand fakturerat retroaktiva premier för en tidigare 

museidirektör. (Se not 3.) Genomförda personalminskningar med uppsägningar förra året och 

en fortsatt naturlig pensionsavgång 2010, har medfört att semesterlöneskulden i år minskat 

kraftigt med åtföljande positiva resultateffekt. 

Höga energipriser i kombination med kall väderlek under båda vintersäsongerna har lett till kostnadsöverskridande 

för el och bränsle. Den 1 oktober slutfördes arbetet med att byta ut takfönstren 

i Maskinhallen. Kostnaden för entreprenaden blev lägre än förväntat. 

52

Under senare delen av året har reparationer och underhåll som en del i förberedelserna inför 

NASA–utställningen tillkommit. 

Övriga kostnader för varor och tjänster i samband med utställningsbyggande minskade kraftigt 

jämfört med föregående år, trots extra flytt– och transportkostnader, anpassning av utställningslokaler, 

teknisk utrustning och marknadsföring inför NASA–utställningen. 

Sammantaget är årets positiva resultat en effekt av nya bidrag till olika utvecklingsprojekt, fortsatt 

tillväxt i den publika verksamheten över nästan hela linjen samt lägre kostnader för den 

fasta organisationen och avsaknaden av stora egna utställningsproduktioner 2010. Museets 

ekonomiska ställning har stärkts. Förmågan och kapaciteten att satsa på en fortsatt nödvändig 

utveckling av verksamhet och lokaler är väsentligt högre än för bara två år sedan. 

Framtida utveckling 

För att kunna nå långsiktiga mål med en stadig ökning av antalet besökare och säkerställd 

finansiering, måste verksamheten förnyas och profileras för att attrahera nya kategorier 

besökare. Konkurrensen om kundernas tid och pengar kommer att skärpas ytterligare och inom 

kultursektorn kommer vi att få se fler nya strategiska samarbeten i utställningsproduktion, marknadsföring 

och försäljning. 

Besökarna måste i ännu högre grad uppleva att Tekniska museets utställningar och program är 

aktuella och överraskande med bevarad trovärdighet. Nyproduktionen av utställningar måste öka 

med en blandning av inhyrda vandringsutställningar och egenproducerat innehåll. Lokaler och 

teknik måste anpassas för att möta kundernas krav på tillgänglighet, information och ändamålsenlig 

användning. 

Efter framtagen sponsringsplattform finns nu en plan för hur relationerna till finansiärer, stiftare, 

sponsorer och andra samarbetspartners skall utvecklas genom att vi tydliggör ömsesidig nytta i 

form av kunskapsutbyte och affärer. 

53

FINANSIELL REDOVISNING 

RESULTATRÄKNING 

2010–01–01 2009–01–01 

Belopp i kr Not 2010–12–31 2009–12–31 

Intäkter 

Intäkter av statsanslag 44 669 000 43 877 000 

Intäkter av bidrag 1 14 698 183 14 423 925 

Entréintäkter 6 982 111 6 339 719 

Övriga verksamhetsintäkter 2 16 665 849 16 202 172 

83 015 143 80 842 816 

Kostnader 

Personalkostnader 3 –35 947 116 –38 808 110 

Lokalkostnader 4 –13 554 819 –10 322 366 

Avskrivningar av materiella 

anläggningstillgångar 5, 7 –6 023 712 –5 974 402 

Övriga kostnader 8 –20 443 330 –24 677 896 

–75 968 977 –79 782 774 

Resultat 7 046 166 1 060 042 

Resultat från finansiella poster 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 44 526 27 846 

Räntekostnader och liknande resultatposter –357 008 –475 983 

–312 482 –448 137 

Resultat efter finansiella poster 6 733 684 611 905 

Förändring reserverade medel 

Avsättning till reserverade medel 9 –9 499 538 –5 526 298 

Ianspråktagna reserverade medel 5 526 298 5 879 556 

–3 973 240 353 258 

Årets resultat 2 760 444 965 163 

54

BALANSRÄKNING 


Tillgångar 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 5 38 168 471 42 266 543 

Samlingar och museibyggnad 6 2 000 000 2 000 000 

Inventarier 7 2 640 399 3 661 231 

42 808 870 47 927 774 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

Varulager 155 147 162 301 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 1 441 717 2 790 829 

Övriga fordringar 166 006 483 315 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 197 976 840 293 

2 805 699 4 114 437 

Kassa och bank 18 555 683 8 875 731 

Summa omsättningstillgångar 21 516 529 13 152 469 

SUMMA TILLGÅNGAR 64 325 399 61 080 243 

55

BALANSRÄKNING 


EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 

Stiftelsekapital 2 000 000 2 000 000 

Balanserat resultat 5 993 136 5 027 973 

Årets resultat 2 760 444 965 163 

10 753 580 7 993 136 

Avsättningar 

Reserverade medel 9 9 499 538 5 526 298 

Långfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 11 27 750 000 29 500 000 

Kortfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 11 1 750 000 1 750 000 

Leverantörsskulder 5 045 087 4 066 785 

Övriga skulder 563 137 764 580 

Upplupna kostn. och förutbet. intäkter 10 8 964 057 11 479 444 

16 322 281 18 060 809 

Summa skulder 53 571 819 47 560 809 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 64 325 399 61 080 243 

STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

56

KASSAFLÖDESANALYS 

2010–01–01 2009–01–01 

Belopp i kr 2010–12–31 2009–12–31 

Den löpande verksamheten 

Resultat efter finansiella poster 6 733 684 611 905 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm 6 023 712 5 974 402 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 12 757 396 6 586 307 

före förändringar av rörelsekapitalet 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 

Minskning(+) av varulager 7 154 38 699 

Ökning(–)Minskning(+) av rörelsefordringar 1 308 738 

–1 662 153 

Ökning(+)Minskning(–) av rörelseskulder –1 738 528 1 265 722 

Kassaflöde från den löpande verksamheten –422 636 –357 732 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –904 808 –1 054 596 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –904 808 –1 054 596 

Finansieringsverksamheten 

Återbetalning av lån –1 750 000 –1 750 000 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 750 000 –1 750 000 

Årets kassaflöde 9 679 952 3 423 979 

Likvida medel vid årets början 8 875 731 5 451 752 

Likvida medel vid årets slut 18 555 683 8 875 731 

Betalda räntor 

Erhållen ränta 44 526 27 846 

Erlagd ränta –357 008 –475 983 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm 

Avskrivningar 6 023 712 5 974 402 

57

NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER 

OCH BOKSLUTSKOMMENTARER 

Belopp i kr om inget annat anges 

Allmänna redovisningsprinciper 

Stiftelsen tillämpar årsredovisningslagen i tillämpliga delar. 

Avsättning till reserverade medel är under året eller tidigare erhållna bidrag, som ännu inte förbrukats. 

Ianspråkstagna reserverade medel är under tidigare år erhållna medel som förbrukats. 

Intäkter 

Statsanslag utbetalas per månad och intäktsförs löpande. Bidrag intäktsförs när det erhålls, 

men villkorade bidrag skuldförs till dess de utgifter som bidraget är avsett att täcka uppkommer. 

Värderingsprinciper med mera 

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges 

nedan. 

Fordringar 

Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. 

Avskrivningsprinciper 

Inventarier med ett värde överstigande 20 000 kronor aktiveras. Avskrivningstiden är 3 år för 

datorer, medan övriga inventarier skrivs av på 5 år. 

Ombyggnaden av kontorsdelen i huvudbyggnaden skrivs av på 20 år, detsamma gäller byggnaden 

i Bro. Ombyggnaden av Norra Stallet skrivs av på 10 år. 

Föremål i samlingarna 

Från och med 2003–01–01 förordar Ekonomistyrningsverket att alla föremål till ett marknadsvärde 

av minst 10 000 kronor, köpta eller donerade till museet, ska bokföras som en tillgång i 

balansräkningen. Inga föremål värderade till 10 000 eller mer har inkommit till Tekniska museet 

under 2010. 

Not 1 

Intäkter av bidrag 

Intäkter av bidrag består av bidrag från staten, företag/föreningar och stiftelser/fonder. 

2010–01–01 2009–01–01 

2010–12–31 2009–12–31 

Staten 1 221 273 4 546 089 

Företag/föreningar 8 631 910 5 708 312 

Stiftelser/fonder 4 845 000 4 169 524 

14 698 183 14 423 925 

58

De statliga bidragen från olika myndigheter minskade genom att samarbetet med bl. a. Tillväxtverket 

och Energimyndigheten i produktionen av två nya utställningar föregående år, övergått till 

stöd för att göra dessa publika 2010–2011. 

Bidrag från företag/föreningar ökade tack vare överenskommelsen med TeliaSonera om slutligt 

övertagande av företagets telesamlingar. Andelen sponsorbidrag om 2,0 mkr (2,1 mkr f. å.), vilka 

främst avser utställningen Spelet om energin, var i princip oförändrade. 

Stiftelser/fonder bidrog under året med 4,8 mkr en ökning med 0,6 mkr. Stödet till basverksamheten 

och framtida utställningar från Stora fonden uppgick till 4,5 mkr. 

Not 2 

Övriga verksamhetsintäkter 

Övriga verksamhetsintäkter utgörs av hyresintäkter, inklusive vidarefakturerade energikostnader, 

försäljningsintäkter och intäkter från den publika verksamheten såsom bioentré och visningsersättning. 

2010–01–01 2009–01–01 

2010–12–31 2009–12–31 

Publik verksamhet 4 789 072 4 758 883 

Hyresintäkter 9 889 496 9 526 120 

Försäljning 1 987 281 1 917 169 

16 665 849 16 202 172 

Intäkterna från den publika verksamheten utöver entréavgifter var i stort sett oförändrade, trots 

lägre intäkter från Cino 4 än föregående år. Hyresintäkter och vidarefakturerade kostnader för el 

och uppvärmning steg med närmare 0,4 mkr till 9,9 mkr, vilket främst var en effekt av stigande 

energipriser. 

Not 3 Antal anställda och personalkostnader 2010–01–01 2009–01–01 

2010–12–31 2009–12–31 

Medelantalet anställda 60 64 

Varav män 31 31 

Andel kvinnor i styrelsen 38% 38% 

Sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid i procent 

2010 2009 

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 

Yngre än 30 år 2,3 0 1,6 3,5 0 2,2 

Mellan 30–49 år 1,7 4,3 3,1 6,3 2,7 4,4 

50 år och äldre 2,4 5,0 3,6 1,8 1,5 1,6 

Totalt 4,1 2,1 3,1 4,4 2,1 3,2 

59

Löner och sociala kostnader 2010–01–01 2009–01–01 

2010–12–31 2009–12–31 

Styrelse och museidirektör 999 269 981 735 

Övriga anställda 22 509 142 24 543 318 

Summa 23 508 411 25 525 053 

Sociala kostnader 11 836 661 11 720 914 

(varav pensionskostnader) (4 188 705) (3 001 261) 

Förändring semesterskuld –959 395 418 723 

Övriga personalkostnader 1 561 439 1 143 420 

Summa personalkostnader 35 947 116 38 808 110 

Av stiftelsens pensionskostnader avser 1 352 699 (430 804 f. å.) gruppen styrelse och museidirektör. 

Den 1 april 2008 anställdes Ann Follin som museidirektör och är anställd tills vidare 

enligt särskilt avtal mellan styrelse och Follin. Avtalet innebär att Follin har en uppsägningstid på 

tolv månader och pension enligt statliga avtal. Pension inträder vid 65 år. 

Not 4 Lokalkostnader 2010–01–01 2009–01–01 

2010–12–31 2009–12–31 

Hyreskostnader 230 000 230 000 

El och bränsle 6 383 534 5 436 602 

Städning 1 859 604 1 796 120 

Underhåll 3 083 244 855 697 

Upprustning 899 950 935 861 

Övrigt 1 098 487 1 068 086 

13 554 819 10 322 366 

Not 5 Avskrivningar/Fastighet 2010–01–01 2009–01–01 

2010–12–31 2009–12–31 

Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början 56 651 232 56 286 232 

Nyanskaffningar 0 365 000 

56 651 232 56 651 232 

Ackumulerade avskrivningar vid periodens början –14 384 689 –10 304 868 

Periodens avskrivning enligt plan –4 098 071 –4 079 821 

–18 482 761 –14 384 689 

Planenligt restvärde vid periodens slut 38 168 471 42 266 543 

Ombyggnaden av kontorsdelen i huvudbyggnaden avslutades i december 2007. Investeringen 

skrivs av på 20 år med start i januari 2008. 

60

Not 6 

Samlingar och museibyggnad 

Det bokförda värdet är 2 000 000 kronor, vilket varit oförändrat sedan stiftelsens start. 

Försäkringsvärdet är dock avsevärt högre. 

Not 7 Avskrivningar/Inventarier 2010–01–01 2009–01–01 

2010–12–31 2009–12–31 

Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början 14 587 284 13 910 778 

Nyanskaffningar 904 809 685 065 

Avyttringar och utrangeringar 0 –8 559 

15 492 093 14 587 284 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid årets början –10 926 053 –9 044 562 

Avyttringar och utrangeringar 0 13 090 

Årets avskrivning enligt plan –1 925 641 –1 894 581 

–12 851 694 –10 926 053 

Redovisat värde vid årets slut 2 640 399 3 661 231 

Not 8 

Övriga kostnader 

Övriga kostnader är dels varor, material och tjänster till butik och utställningar och dels alla 

övriga externa kostnader i verksamheten. 

2010–01–01 2009–01–01 

2010–12–31 2009–12–31 

Material och tjänster 3 048 577 9 056 519 

Övriga externa 17 394 753 15 621 377 

20 443 330 24 677 896 

Varor och tjänster i samband med försäljning och utställningsbyggande uppgick till 3,0 mkr, 

vilket var en stor minskning jämfört med 2009 då de nya utställningarna Spelet om energin och 

Kvinnors uppfinningar på turné producerades. 

61

Not 9 

Reserverade medel 

Avsättning till reserverade medel är under året eller tidigare erhållna bidrag, som ännu inte förbrukats. 

Ianspråkstagna reserverade medel är under tidigare år erhållna medel som förbrukats. 

2010–12–31 2009–12–31 

Utställningar 5 537 088 4 090 878 

Pedagogiska program 1 512 432 1 146 591 

Samlingsprojekt 2 226 909 0 

Kunskapsuppbyggnad 223 109 288 829 

9 499 538 5 526 298 

Avsättningen av medel från Stora Fonden till en framtida förnyelse av museets interaktiva del 

Teknorama har fortsatt under 2010. Reserverna gällande samlingsprojekt härrör från pågående 

arbete med telesamlingarnas bevarande. 

Not 10 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

2010–12–31 2009–12–31 

Personalrelaterade upplupna kostnader 4 291 334 6 436 366 

Övriga upplupna kostnader 1 655 923 1 285 378 

Förutbetalda intäkter 3 016 800 3 757 700 

8 964 057 11 479 444 

Upplupna kostnader för personal har minskat med drygt 2,1 mkr jämfört med utgången av 2009, 

då resultatet belastades med beräknade kostnader för genomförd omställning av organisationen. 

Dessa neddragningar och fortsatt naturlig avgång har under 2010 också medfört en upplösning 

av semesterlöneskulden. 

Not 11 

Skulder till kreditinstitut 

Väsentliga förutsättningar för SEBs kreditgivning till Stiftelsen Tekniska museet är att staten 

utser minst hälften av antalet styrelseledamöter samt ordföranden i stiftelsens styrelse samt att 

stiftelsen framgent erhåller statligt bidrag till verksamheten. 

62

AR_TM_2010_webb - Tekniska museet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?