Norge innehar nästa år presidentskapet i Nordiska rådet. Torsdagen den 3 november, under Nordiska rådets sista sessionsdag i Riksdagshuset, valdes norrmännen Jorodd Asphjell till president och Helge Orte till vice president.
I sitt program för presidentskapet 2023 betonar Norge samarbete i säkerhets- och försörjningsberedskapsfrågor, hållbar utveckling inom energi- och transportsektorn samt de ungas välbefinnande och engagemang i Norden.
Enligt Norge syntes det under coronapandemin utrymme för förbättringar i det nordiska samarbetet när det gäller beredskap inför kriser. Försörjningsberedskapen i fråga om energi, livsmedel, läkemedel och medicinska förnödenheter vore centrala i ett tätare samarbete. Norge vill också ha mer diskussion om det nordiska försvarssamarbetet.
I presidentskapsprogrammet betonas också att Europas förändrade säkerhetspolitiska miljö har gjort energifrågorna än mer aktuella. Enligt Norges program är förnybar energi nödvändig för att uppnå klimatmålen och utveckla en fossilfri transportsektor. Norge vill ha en inkluderande och rättvis grön omställning och efterlyser ökat forsknings- och utvecklingssamarbete och gemensam infrastruktur i Norden.
Klimat- och coronakriserna har enligt Norge haft stor inverkan på de ungas liv, och de ungas psykiska välbefinnande är ett centralt tema i Norges program. I programmet betonas förebyggande av marginalisering bland unga, bland annat genom att stärka tillgången till utbildning och arbete.
Nordiska talmännens möte under sessionsveckan
De nordiska talmännen samlades traditionellt till ett möte i samband med sessionsveckan den 2 november. Utöver det nordiska parlamentariska samarbetets framtid diskuterade talmännen med direktören för Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot Teija Tiilikainen hybridhot mot de nordiska länderna och parlamentens eventuella samarbete för att bemöta hybrid- och cyberhot. Dessutom diskuterade talmännen andra aktuella frågor, såsom energifrågor och den nordiska elmarknaden, med Fingrids vice vd Asta Sihvonen-Punka. Talman Matti Vanhanen ledde det nordiska talmansmötet.
Finland innehade presidentskapet i Nordiska rådet i år
Nordiska rådets 74 session förde den 1–3.11 samman nordiska riksdagsledamöter, ministrar och internationella gäster i Helsingfors. Sessionen ordnades i år i Riksdagshuset som en del av Finlands presidentskap. Temat för årets session var det nordiska samarbetets framtid. Under sessionsveckan firades också Nordiska rådets 70 jubileumsår.
Finland har under sitt presidentskap lyft fram den nordiska välfärdsmodellens framtid som ett centralt tema. Prioriteringarna för det nordiska parlamentariska samarbetet under det gångna året har också varit Ett socialt och ekologiskt hållbart Norden, Ett tryggt Norden, Medborgarnas gränslösa Norden, Det internationella Norden och Ett framtidsorienterat Norden.
I sessionsveckan deltog följande representanter från Finlands delegation: Erkki Tuomioja (sd, Nordiska rådets president och ordförande för Finlands delegation), Lulu Ranne (saf, rådets vice president och vice ordförande för Finlands delegation), Anders Adlercreutz (sv), Outi Alanko-Kahiluoto (gröna), Kim Berg (sd), Eva Biaudet (sv), Simon Holmström (Hållbart Initiativ), Johan Kvarnström (sd), Veronika Honkasalo (vänst), Juho Eerola (saf), Atte Kaleva (saml), Ville Kaunisto (saml), Mikko Kinnunen (cent), Jouni Ovaska (cent), Riikka Purra (saf), Saara-Sofia Sirén (saml), Sebastian Tynkkynen (saf), Wille Valve (Moderat Samling för Åland) och Heidi Viljanen (sd).
Se upptagningar av sessionsveckan på Nordiska rådets webbsida