Nordens Tidning 1
Nordens Tidning Innehåll
Nordens Tidning Ledaren
Nordens Tidning Slesvig - ett gränsland i Norden
Nordens Tidning Ett råd och ett avtal
Nordens Tidning Helsingforsavtalet
Nordens Tidning De svenska nordiska makthavarna
Nordens Tidning Magnus samarbetar nordiskt diploma
tiskt
Nordens Tidning Finsk design i vildmarken
Nordens Tidning Skärvor kring en symfoni
Nordens Tidning Michaels nordiska skafferi
Nordens Tidning Nordtiser
Nordens Tidning Rivet i arkivet!
Nordens Tidning Going Windward
Nordens Tidning Att fånga vindarna i norr
Nordens Tidning Kristin - sen debut för en av Isla
nds största
Nordens Tidning Röster i Norden
Nordens Tidning Folkhögskolan som en del i samhäll
ets globalisering
Nordens Tidning Bornholm
Nordens Tidning Porträttet
Nordens Tidning Böcker
Nordens Tidning Film
Nordens Tidning Musik
Nordens Tidning Det nordiska samarbetet
Nordens Tidning Tipset
Nordens Tidning FNUF
Nordens Tidning Så in i norden
Så in i norden Det finns gott om problem i Norden
som snarast kräver lösning rapporterar Nordenkorrespondenterna.. Gränshinder var en av huvudpunkterna under Nordiska rådets session. Begreppet innefattar olika typer av hinder som både företag och privatpersoner kan stöta på när de arbetar eller rör sig över gränserna i Norden. Dessa hinder har uppstått eftersom det inte har förts någon bra dialog mellan länderna när lagar och regler har stiftats, och även idag uppstår nya problem när reformer görs. I jakt på att lösa problemen bildades Gränshinderforum år 2007. Det är en organisation som har i uppgift att upplysa regeringarna om de olika problemen, gränshindren, som finns i Norden. Johan Lindblad, seniorrådgivare vid Nordiska ministerrådet, berättade under en föreläsning i Köpenhamn för nordiska gymnasieelever att detta arbete ibland har gått lite trögt på grund av att ministrar och myndigheter ibland är lite oengagerade. Deras reaktioner har exempelvis varit frågor om hur många människor problemen egentligen berör eller att lösningar kan bli väldigt omfattande och dyra. ”Sprid information om att problemet finns”, är ett svar som ibland har missbrukats. Om människor ständigt får höra att det kan uppstå ett flertal problematiska situationer när man är verksam över ländernas gränser så kan det leda till att man slutar med att vara det och håller sig i sitt hemland, menar Johan Lindblad. Så vill vi inte ha det. Det finns gott om exempel på gränshinder. Idag går det till exempel inte att arbeta i två länder samtidigt. Ett annat problem är att det är dyrt för en arbetsgivare att anställa en person från ett grannland vilket har lett till att företag istället valt att hämta arbetskraft från exempelvis Baltikum eller Asien. De nordiska länderna har ibland olika regler för hur produkter ska vara utformade. För företag som vill exportera sådana produkter till andra länder i Norden innebär det att de måste tillverka en modell för det egna landet och en annan för det Johan Lindblad föreläser på Christiansborg land man vill exportera till. Kostnader som i många fall leder till att företaget väljer att inte etablera sig i det andra landet. Under Nordiska rådets session ska regeringarna redovisa gränsproblem som de har löst. Johan Lindblad informerade också om Hallå Norden. Det är en servicetjänst för personer som rör sig mellan de olika länderna i samband med arbete eller studier. Hallå Norden svarar helt enkelt på frågor och informerar. EU är ett annat exempel på hur olika länder samarbetar. Norge har, till skillnad från Danmark, Sverige och Finland, valt att inte gå med i EU. När vi intervjuar Tone Merete Sønsterud, medlem i Det norske Arbeiderparti, berättar hon lite om vad hon tycker om EU. Själv röstade hon nej till EU under Norges folkomröstning år 1994. Norge tjänar inget på att gå med i EU. Tone Merete Sønsterud tycker att grundidén med EU är bra, men hon tror inte att konceptet är hållbart. Om de övriga länderna i Norden anser hon att det är deras ensak om de vill gå med i EU eller inte. Tone Merete Sønsterud sitter i näringsutskottet. Hon berättar för oss om ett problem som var aktuellt under Nordiska rådets session. En lantbrukare i Norge kan bli fråntagen rätten att driva ett jordbruk på grund av att han eller hon missköter sina djur. Lantbrukaren i fråga kan sedan flytta till exempelvis Sverige och utan hinder starta ett nytt lantbruk. Lös- ningen på det här problemet skulle kunna vara någon form av register som de nordiska länderna för tillsammans. Ett liknande register finns till exempel redan över läkare. En relevant fråga när vi talar om gränshinder är Hur strikta bör gränskontrollerna mellan länderna vara? Tone Merete Sønsterud tycker att tullkontrollerna bör vara striktare för att man ska kunna sätta stopp för smuggling. Nordiska rådets session öppnades första november. Under öppnandet höll de nordiska ländernas statsministrar tal. Utan undantag nämnde de terrordådet i Utøya. Det poängterades hur viktigt det är med samarbete mellan länderna i en sådan situation. På grund av valtider i Åland och Färöarna kunde tyvärr ledarna för dessa självstyrande områden inte närvara under sessionen. Simon Ström Vad är Nordenkorrespondenterna? Nordenkorrespondenterna är ett erbjudande om en tredagars studieresa för elever och lärare på landets gymnasieskolor. Resan går till Nordiska rådets årliga session, som avhålls omväxlande i de nordiska huvudstäderna. 2011 års session avhölls i Köpenhamn. ”Korrespondenternas” uppgift är att intervjua politiker som deltar i sessionen, delta i presskonferenser och på annat sätt ”täcka” Nordiska rådets session journalistiskt. De ska rapportera hem till sina lokaltidningar. Målsättningen med korrespondentresan är att öka kunskapen och förståelsen för det nordiska samarbetet, ge insikt i mediernas roll och betydelse i demokratiska processer ge deltagarna erfarenhet av journalistik skapa kontakter med människor i andra nordiska länder. nordens tidning nr 1 | 2012 45
Nordens Tidning På gång i Norden
Nordens Tidning Kors & tvärs
Nordens Tidning Medlemskapet