Sluta prokrastinera – Vad hjälper mot uppskjutarbeteenden och prokrastinering?

Varför prokrastinerar vi och vad hjälper egentligen mot prokrastinering? Här får du tips om hur du kommer igång med uppstartsbeteenden istället för uppskjutarbeteenden. Att sluta skjuta upp och börja göra.

Sluta prokrastinera, börja göra

– Hej, jag heter Benny och är en prokrastinerare.
– Hej Benny!

Så skulle det kunna låta om jag var med i en grupp för anonyma prokrastinerare men jag har inte hittat något sådan grupp. Jag ska undersöka det… i morgon. Min pappa sa ofta till mig när jag var mindre, skjut gärna upp till i morgon vad du kan göra idag så behöver du aldrig gå sysslolös.

Jag tror, nu när jag är vuxen, att det var hans försök att skämta lite när det blev lite…spänt över att jag och min tvillingbror gjort annat än det som vi var ombedda att göra. Läxor, städa eller klippa gräset. Jag tror idag att det hade varit bättre att säga, gör det på en gång så slipper du tänka eller oroa dig för det.

Vad är prokrastinering?

Ordet prokrastinering kommer från latinets pro crastinus där pro betyder framåt eller till förmån för och crastinus betyder för morgondagen. Alltså, för morgondagen.

Enligt SAOL och SAOB (Svenska Akademiens ordlista och -ordbok) betyder prokrastinering:

  • (psykol.) skjuta upp, underlåta att ta itu med
  • handlingen att uppskjuta ngt (vad som skall göras) till morgondagen, en annan dag, senare tidpunkt

Alltså handlingen att medvetet välja att fördröja ett tänkt handlande, trots vetskapen om att det kan leda till negativa konsekvenser. Lite som att kissa i brallan på vintern, det är varmt nu…men…

Om prokrastinering

Föreläsning med Benny Persson

Funktionen av prokrastinering och uppskjutarbeteenden

Vi skjuter alla fram olika uppgifter som inte behöver utföras nu. Cirka en femtedel av den vuxna befolkningen tycker att de bör göra något åt sitt uppskjutande. Inom akademiska studier är det upp till hälften av dessa som ser det som ett stort problem.

Vi styrs alla, mer eller mindre, av det som inom psykologin kallas för förlustaversion. Det betyder att vi har en så stark benägenhet att undvika förluster så till den grad att vi hellre undviker ett obehag än att göra det som, på längre sikt, är bra för oss. Det här påverkar vår förmåga att fatta bra beslut. Enligt Daniel Kahneman och Amos Tverksy (1984), kan en vinst/belöning behöva vara dubbelt så stor som en förlust för att man ska välja vinsten.

Det kan finns en massa anledningar till att skjuta upp olika saker oftast är det inte något problem.

För många kan prokrastinering vara ett stort hinder både i arbetet, på fritiden och i relationer. För arbetsgivare kan det innebära stora kostnader att medarbetare medvetet skjuter upp arbetsuppgifter. Enligt en studie från 2013 (Nguyen, B., et al.) uppskattas det kosta upp till 10 000$ per anställd och år.

I forskningssammanhang finns det några kriterier för att behandla uppskjutande kliniskt. Då ska problemen med prokrastinering ha förekommit under mer än sex månader, personen är påverkad under mer än hälften av dagen och fem eller fler fysiska eller psykiska besvär har rapporterats (Klingsieck, K.B. 2013).

Varför skjuter vi upp?

Att skjuta upp saker och beslut är alltså ett allmänmänskligt beteende som, ur ett evolutionärt perspektiv, sannolikt gynnade oss. Det var gynnsamt att göra det som för stunden ökade överlevnadschansen. Om jag som sprang på savannen inte gjorde vad som krävdes för att överleva dagen, minskade mina chanser till fortplantning och genspridning. Äta och ligga nu, planera för nästa säljcykel eller pensionssparande längre fram…

En fördel med visst uppskjutande är att vissa saker faktiskt blir bättre eller försvinner med tiden. Andra uppgifter kan vi sannolikt effektivisera med lite tankemöda. Om vi skjuter upp att tvätta, från ikväll till i morgon, tvättar bilen i helgen i stället för efter jobbet kan det ge välbehövlig paus och kanske till och med återhämtning. Så länge som vi faktiskt tar itu med vad vi har framför oss och vilar. Om vi lyckas med att vila är det bra. Om vi i stället hela tiden tänker, funderar eller ältar vad vi måste göra kan det i stället leda till ångest.

Ofta handlar det om uppgifter som upplevs som att svåra, otrevliga, tråkiga eller, ja rent ointressanta (för den som ska utföra uppgiften). Alltså något som kan upplevas som en förlust. En förlust genom att inte klara av en uppgift, ha tråkigt i stället för roligt eller behöva ägna sin tid åt något som inte intresserar.

Exempel på omständigheter som kan leda till uppskjutande

  • Uppskjutande av tidpunkten för att påbörja en uppgift:

    En person kan tänka ”Jag ska börja senare” eller ”Jag har gott om tid” och skjuta upp att inleda arbetet. Tiden går och ångesten ökar utan att uppgiften minskar…

  • Distraktion

    Weapons of mass distraction eller ständig avledning: att ofta distraheras av nya mejl i inkorgen, notiser i Teams, sociala medier, TV, internet, eller andra icke-relaterade aktiviteter i stället för att utveckla ett för verksamheten strategiskt ledarskap. Att skanna sina flöden i sociala media kan ha utvecklats till en vana med kortsiktiga belöningar som går ut över de långsiktiga. Det är kortsiktigt belönande att se festliga katter på internet. På sikt inte lika belönande när man vet att presentationen är i morgon.

  • Perfektionism:

    En tendens att vilja göra allt perfekt kan leda till uppskjutande eftersom det kan kännas överväldigande att försöka uppnå en orealistisk standard. Om jag vet (tänker) att jag inte kommer att lyckas enligt den egna eller andras standard, kan det leda till uppskjutande.

  • Negativa känslor:

    Prokrastineringen kan också vara ett sätt att undvika obehagliga känslor som ångest, rädsla för misslyckande, bristande självförtroende eller självkänsla som kan uppstå i samband med vissa uppgifter. Att ha låg självkänsla kan göra att man ser på den egna insatsen som betydligt sämre än vad den faktiskt är. Om man inte tror att man duger, skjuter upp och undviker skapar ofta både stress och skuldkänslor.

  • Sista-minuten-press:

    Vissa människor upplever att de presterar bäst under tidspress, och de kan därför medvetet skjuta upp saker tills de är tvungna att agera. Det skulle kunna kallas att dansa på dead line som också psykologen Alexander Rosenthal skriver om i boken med samma namn (Natur&Kultur, 2014). Det finns liten till ingen vetenskaplig evidens för att arbete bäst utförs under stor press med kort om tid. Att kompensera tid med hårt arbete leder sannolikt till fler misstag.

Är du inte bara lat?

Att skjuta upp något, eller prokrastinera, är alltså inte något medfött i din personlighet. Det är ett inlärt beteende som till viss del fungerar. Det kan förväxlas med ren lättja, att vara lat. Det är det alltså inte. Det är en aktiv process där man väljer att göra någonting annat för att kunna undvika ett obehag. Oftast är den som skjuter upp väl medveten om att det är en dålig idé att titta på ytterligare ett inspirationsklipp på YouTube framför att hantera styrgruppen och den dåliga projektbeställningen. Det handlar om vilka konsekvenser som påverkar oss mest. Om ett beteende inte fungerar/ger en belöning så utför vi det sannolikt inte.

Beteenden som upprepas kan bli en vana. Så också med psykologiska beteenden eller mönster. Det kan i sig skapa en ond cykel där, i värsta fall, inget blir gjort.

Om vi kan lära oss att göra och tänk fel borde vi alltså kunna lära oss att göra rätt. Skjut inte upp det här nu!

Hjälp och tips mot prokrastinering – uppskjutande

Som en som ofta skjuter upp saker, och även lyckas med att tag i det jag ska, om än ångestriden och försenad, vet jag att det oftast är mindre jobbigt att faktiskt utföra uppgiften. I varje fall i jämförelse med den mängd ångest, skuld och skam det innebär att skjuta upp. Oftast är själva görandet inte det svåra utan att faktiskt komma i gång, att starta arbetet eller processen.

Att förstå prokrastinering är en viktigt första steg i att övervinna det. Genom att identifiera de specifika orsakerna bakom uppskjutarbeteendet kan en person börja utveckla strategier för att hantera det och förbättra både produktivitet, relationer och välmående. Det är också viktigt att inse att uppskjutarbeteende är något som kan påverka människor på olika sätt och i olika omfattning, och att det inte finns något enkelt svar eller en universell lösning. Det handlar om att hitta de metoder och strategier som fungerar bäst för ens egen situation och personlighet.

Att ha insikt om att jag/man/du skjuter upp är ett första steg och inget att vänta med. Försök att komma på dig själv när du gör det. Städade du just före att arbeta med projektet?

Sätt ett gummiband om handleden, dra upp det lite och släpp det med en liten snärt när du kommer på dig själv att göra annat före det som du planerat eller behöver göra. Det kan vara en början för att bli medveten om beteendet.

9 Tips för att sluta prokrastinera

1

Identifiera ursäkter

Identifiera och bli medveten dina ursäkter för när du skjuter på en syssla. Kanske är det ”jag är för trött”, ”jag har ingen inspiration”, ”jag kan inte” eller ”jag måste städa först”. Eller vad du nu använder. Då vet du när du städar kylskåpet för andra gången samma dag att du har hamnat av banan…

 

 

2

Sätt mål

Du har sett akronymen SMARTA-mål tidigare och det fungerar. Det fungerar både som projektverktyg och för att skapa struktur i din vardag. Målet är att det ska vara så konkret som möjligt. Du kan göra det konkretare genom att se till att det är…

  • Specifikt – se till att definiera vad du ska göra
  • Mätbart – se till att du kan utvärdera utfallet av vad du föresatt dig. Hur ska det mätas – följ upp!
  • Accepterat – vad är dina motiv för att faktiskt utföra beteendet? Det är svaret på varför, vad får ut av att lyckas när det handlar om ditt uppskjutande?
  • Realistiskt – är det realistiskt att hinna med att skriva hela projektrapporten till i morgon när klockan är 23:59 nu och du inte startat? Var realistisk när du sätter mål, det ska var möjligt. Är målet av grandiosa mått, bryt ned det i mindre mål. Eller gör en WBS
  • Tidsbestämt – sätt av tid för när du ska göra något, inte nödvändigtvis när det ska var färdigt. Blockera tid i din kalender!
3

Gör ett schema, dagen innan

Många, jag inräknad, skapar en massa att-göra-listor. Det finns idag en uppsjö med digitala verktyg för att göra jääääättefina listor. Att skapa listor kan lätt bli en kortsiktig belöning i sig som inte nödvändigtvis ökar sannolikheten att du gör själva uppgiften. Det går att lägga till uppgifter och då ändå framstå som att man gör något, en belöning. Allt utan att själva huvuduppgiften blir utförd. Gör ett schema dagen innan eller redan på söndagen där du blockar tid för den faktiska uppgiften och sätt SMARTA mål för det. Stäng av alla notiser!

4

Minska distraktion

Stäng av notiserna på telefonen, använd FOKUS-läge (finns till både i Android och IOS). Din vilja kommer inte att kunna hålla all distraktion stången. Det tar energi att aktivt välja att inte kolla notiserna vilket gör att fokuset för att utföra vad du ska, minskar. Är du trött, omotiverad eller känner att självkänslan tryter är risken än större att du faller för impulser att få snabb belöning. Återigen: Stäng av notiserna!

5

Träna på att ha tråkigt!

Det är inte farligt att utföra en tråkig uppgift. Det är inte farligt att utstå ett visst obehag. Det går att utföra uppgifter även om du inte är motiverad just nu. Motivation kan vara ett svar på att just ha tråkigt, en vilja till förändring.

6

Träna kroppen!

Fysisk aktivitet och gärna viktträning, ökar enligt en metastudie (Collins H., et al, 2019) på unga, det som inom psykologin kallas, självförmågan (eng. self efficacy). Det är tilltron till den egna förmågan att hantera en viss given situation eller händelse. Här finns en direkt koppling till möjligheten för ”spilleffekter”. Träna först – utför uppgiften sedan när du redan lyckats med något. Skjut nu inte upp vare sig träning eller uppgift.

7

Träna på att starta!

Att skjuta upp saker är ett inlärt beteende som du sannolikt har tränat både länge och framgångsrikt på, kanske har du som jag svart bälte i prokrastinering. Precis som uppskjutande är en inlärd färdighet kan du öva upp förmågan att utföra uppgifter som du undviker. Det tar tid, medvetenhet och vilja att lära sig nya färdigheter, oavsett vad det är. Var medveten om att du sannolikt kommer att ramla och att det är okej när man är nybörjare. Träna i kortare boostar och belöna dig efter så att du förstärker det nya beteendet.

8

Huvudets högtalare

Hur låter det i ditt huvud, alltså din inre röst till dig själv när du skjuter upp något? Hur låter det när du missar en deadline – igen, när du inte kan sova för allt du underlåtit att göra? Sannolikt hör även du en väldigt kritisk, och kanske till och med elak röst som kanske säger, eller än värre, ropar:

– Det kommer aldrig att gå, jag fattar ändå ingenting!
– Det är ingen idé, det är för mycket och jag är värdelös!
– Varför ens försöka när alla andra är bättre!

Du skulle sannolikt inte tala så till en vän, ett barn eller en medarbetare. Att visa omsorg om dig själv minskar oro och sänker stressnivåerna. Det bidrar till att vi lugnar oss och återfår förmågan till fokus och koncentration. Prova att nu säga till dig, med en välvillig och snäll röst:

– Det är ok, jag provar så får vi se. Jag gör så gott jag kan och m jag inte förstår kan jag be om hjälp.

– Det här är svårt just nu och jag är inte vad jag presterar. Jag gör vad jag hinner och försöker planera bättre till nästa gång.

– Alla försöker och gör vad de kan, alla misslyckas då och då. Det är vad vi lär oss av. Dust yourself off and try again, som Aaliyah sjunger.

9

Be om hjälp

Om det är så att ditt uppskjutarbeteende faktiskt pågått under halvår eller mer, att du är påverkad under mer än hälften av en dag och kan peka ut fem eller fler fysiska eller psykiska besvär – be om hjälp. Att skjuta upp är ett inlärt beteende och det går att få hjälp med nya, bättre beteenden. KBT – kognitiv beteendeterapi är ett sätt.

Bilden beskriver 9 tips för att sluta prokrastinera. Bland annat att göra ett schema, identifiera vanliga ursäkter och att träna på att börja. Alla tipsen finns i löptext längre ner på denna sida.

9 snabba tips för att sluta prokrastinera

Bygg upp din självförmåga

Avslutningsvis

Sammanfattningsvis, det är allmänmänskligt och ibland effektivt att skjuta upp vissa saker. När du gör det ofta och det påverkar ditt mående – gör en plan med SMARTa mål. Om och när det ändå är svårt – ta hjälp, det finns. Livet är för kort för att skjuta på framtiden.

Benny Persson

Benny Persson

Benny jobbar på Astrakan, du kan boka ett samtal med honom här.

Bonusinnehåll

Det kan hända den bäste